fi se
1 2 3
www.solunetti.fi
klass 3

sivusto123
Aktiini-myosiini -animaatio
   

Sarcomer, sarkomeeri, sarcomer

Sarcomerens funktion

"Myosinhuvudena binder APT som spjälkas till ADP och fosfat. Den frigjorda energin vid ATP-spjälkningen överförs till myosinhuvudet som därmed spänns ungefär som fjädern i en gammaldags råttfälla. Så länge kalciumjonkoncentrationen inne i muskeln är låg kan emellertid inte myosinhuvudena binda sig till aktin. När en aktionspotential sprider sig genom T-rörsystemet frisätt kalciumjoner från det sarcoplasmatiska retiklet. Detta medför att kalciumjonkoncentrationen runt myofilamenten ökar, något som i sin tur leder till att myosinhuvudena binder sig till aktin och böjs. Aktinfilamenten dras då mot mitten av sarcomeren. Huvudena lossnar från aktin först när de binder en ny ATP-molekyl. Därefter återupprepas hela processen.

Så länge cellen har tillräckligt med ATP och kalciumjonnivån förblir hög kommer därför myosinhuvudena hela tiden att binda sig till aktinfilamenten för att sedan böja sig. Varje gång myosinhuvudena får nytt tag och vrids glider aktin- och myosinfilamenten lite grann i förhållande till varandra. Aktin- och myosinfilamenten kommer därför att glida längs varandra ungefär som en tusenfoting som kryper längs ett snöre." (E. Haug, O. Sand & O. V. Sjaastad (1993), Människans Fysiologi. Lieber Utbildning. p 238-239).

Aktinfilamenten omges av olika reglerande proteiner (bl.a. troponin och tropomyosin), som hindrar att myosinet binds till aktin. Då en kalciumjon binds till troponin blir det möjligt för myosin att binda sig till aktin och filamenten kan glida längs varandra. I tvärstrimmiga muskelceller frigörs kalciumjoner från det sarcoplasmatiska retiklet som en följd av en aktionspotential från nervsystemet.

 

 

 
 
Accessibility Feedback