Växtanatomi
Växtanatomi, kasvianatomia
Vävnadstyper i växter
Grundvävnaderna står för fotosyntesen, all lagring av näring och stödstrukturerna i växterna.
Epidermis (ytvävnaden) består att tätt packade celler, som har till uppgift att skydda de underliggande vävnaderna.
Ledningsvävnaden löper genom hela växten och tjänar som kanaler för vatten och näringslösning mellan rötterna och "toppen".
Ledningsvävnaden indelas i två typer:
1. xylem för vatten och mineraler från roten upp i växten
2. phloem för fotosyntesprodukter dit de behövs
Celltyper
1. Parenkym-, eller grundcellerna är odifferentierade. De delar sig vanligen inte men de bibehåller förmågan till celldelning och differentiering. Hit hör de celler som svarar för upplaring av näring i växten. Dessa celler ligger långt inne i växten. De fotosyntetiserande cellerna ligger nära ytan. Dessutom finns genomluftningsparenkym (aerenchyma vävnad), som kännetecknas av luftfyllda håligheter. Denna typ av vävnad förekommer främst i vattenväxter.
2. Kollenkymvävnaden är stödjande. Cellväggarna är tjockare än i parenkymcellerna. Kollenkym förekommer i skaftets ytskikt och i bladen.
3. Sklerenkymvävnaden är också stödjande. Cellväggarna innehåller lignin. Sklerenkym förekommer i träfibrer och trakeider, längs vilka vattentransporten sker. Fullt differentierade sklerenkymceller växer inte mera på längden och de kan till och med dö varvid sekundära väggar bildas. Exempel på detta är vedfibrer, trakeider eller kärl.
