fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
Framsida polku Muskelvävnad
klass 1

sivusto123
Tvärstrimmig muskel
   
sivusto123
Glatt muskel
   
sivusto123
Hjärtmuskel
   

Muskelvävnad, lihaskudos, muscular tissue

 

De flesta celler i vår kropp har förmåga att röra sig lite grann men vissa celler kan kontrahera kraftigt och därmed åstadkomma rörelser. Vi talar här om muskelcellerna. Proteinerna aktin och myosin åstadkommer kontraktionen. Vissa kontraktila celler fungerar som enskilda kontraktila enheter andra bildar större och kraftigare helheter.

Muskelcellerna

Musklerna åstadkommer rörelser i organismen. De kontraherar efter att de fått en impuls från nervsystemet. Alla muskelceller kan omvandla den energi som fås vid hydrolysen av adenosin-trifosfat (ATP) till mekanisk rörelseenergi.

Musklerna indelas i tre typer:
1. tvärstrimmiga muskler (viljestyrda muskler, skelettmuskler)
2. hjärtmuskler (tvärstrimmiga, icke-viljestyrda muskler)
3. glatta muskler (inga tvärstrimmor, icke-viljestyrda muskler)

Musklerna består av:
1. muskelceller
2. blodkärl, som förser muskelcellerna med näring och syre
3. nerver, som ger impulser till muskelcellerna 
4. bindvävshinnor, som omger helheten. 
 
Den tvärstrimmiga muskulaturen ansvarar för organismens alla viljestyrda rörelser. Den har fått sitt namn på grund av att man i mikroskop ser  tydliga tvärsgående strimmor i muskel- eller myofibrillerna. I den glatta muskulaturen syns inga tvärsgående strimmor. Glatt muskulatur förekommer bl. a. längs blodkärlen, runt tarmarna, samt i livmoderns och urinblåsans vägg. Hjärtmusklerna, som förekommer endast i hjärtat, liknar både de tvärstrimmiga och de glatta musklerna.

Hjärtmuskelcellerna och de glatta muskelcellerna uppkommer genom att stamceller differentierar till muskelceller. De förblir encelliga enheter. De tvärstrimmiga musklerna uppstår genom att stamceller fusionerar till stora mångkärniga enheter. Dessa jätte-enheter kan innehålla hundratals kärnor.

Andra kontraktila celler
De myoepiteliala cellerna har en viktig uppgift i vissa körtlar. De förekommer i körtelgångarnas väggar. Då dessa celler kontraherar förs sekretet ut ur körtelgångarna. Pericyter är kontraherande celler runt blodkapillärerna. Myofibroblaster kan både kontrahera och syntetisera kollagen. De sistnämnda cellerna förekommer sällan i normala vävnader men kan bli dominerande i vävnader, där ärrbildning efter skada sker.

 
 
Accessibility Feedback