Vitaminer och järn
A-vitamin (retinol), synens vitamin
Vissa leverceller (hepatic stellate cells) har förmåga att lagra A-vitamin och att vid behov avge A-vitamin till blodomloppet. I levercellerna är A-vitamin kopplat till RBP (retinol bindng protein), som syntetiseras i levern. Syntesen av RBP regleras av blodets A-vitamin halt.
D-vitamin (kolekalciferol), vitamin för kalcium och fosformetabolismen
D-vitamin, som behövs för benbildningen och tändernas utveckling, fås från födan i form av D3-vitamin. D-vitamin bildas också i huden med hjälp av solens UV-ljus utgående från 7-hydrokolesterol. D-vitamin lagras inte i levern utan i skelettmuskulaturen och fettvävnaderna. I levern omvandlas D3-vitamin till D-vitamin (25-hydroxikolekalciferol). 25-hydroxikolekalciferol omvandlas vidare i njurarna till 1,25-hydroxikolekalciferol, som är tio gånger starkare än D3.
K-vitamin, koaguleringsvitaminet
K-vitamin är viktigt för syntesen av protrombin och andra koaguleringsfaktorer. K-vitamin fås ur födan och via bakterier i tunntarmen. K-vitamin förs av chylomikroner (lipoproteiner) i blodet till levern, där levercellerna använder en del och avger en del tillsammans med VLDL-lipoproteinerna.
Järn (lagring, metabolism och homeostas)
Levern producerar nästan alla proteiner, som behövs för järnets metabolism och transport (bl.a. haptoglobin, hemopexin, transferrin). Haptoglobin binder blodets fria hemoglobin och transporterar det till levern. I närvaro av järn faller komplexet sönder och hemopexin transporterar blodets fria järn. Järn lagras i levercellernas cytoplasma i form av ferritin eller hemosiderinkorn (sönderfallet ferritin). Alltför stora mängder järn kan skada levern.
