fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
klass 1

Taxier

De flesta, men inte alla, prokaryoter har rörelseförmåga. Rörelseförmåga är en mycket viktig egenskap i de flesta miljöer. Både de fysikaliska och de kemiska omständigheterna i prokaryoternas livsmiljö varierar och deras rörelseförmåga har utvecklats för att svara mot dessa förändringar. Cellernas schematiska och riktade rörelser kallas taxier (eng. taxis). 

Taxierna indelas i:
1. positiva taxier = röelser mot en retning
2. negativa taxier = rörelser bort från en retning

De vanligaste taxierna i mikroorganismer är:
1. kemotaxier där retningen en kemikalie
2. fototaxier där retningen är ljus

3. aerotaxier där retningen är syre
4. osmotaxier där retningen beror på jonkoncentrationen 

 

Bakteriecellerna är mycket små och kan inte förnimma lokala förändringar i miljön. De reagerar emellertid på retningar medan de rör sig. Ifall bakteriecellen inte stöter på  koncentrationsgradienter av signalmolekyler så fortsätter cellerna att röra sig slumpartat. Dessa rörelser består av snabba "runs" och på stället rörelser (eng. tumble). Då cellen möter en retning, som bildar en gradient, ökar antalet "runs" och och antalet "tumble" minskar. På detta sätt kan cellen rikta rörelsen mot eller bort från retningen.

Cellen rör sig med hjälp av flageller, som snurrar som en propeller. Energin som rörelsen kräver fås från den elektrokemiska gradienteten över cellmembranen. Cellen rör sig framåt när flagellen snurrar motsols och den står på stället då flagellen snurrar medsols.

 
 
Accessibility Feedback