not available fi se
not available 2 not available
www.solunetti.fi
Framsida / Forskning / Biokemiska metoder / Centrifugering / Gradientcentrifugering
klass 2

Gradientcentrifugering

Ett exempel på gradientcentrifugering är den s.k. "buoyant density centrifugation" som går ut på att skilja åt partiklar i en lösning beroende på deras täthet. I centrifugröret bygger man upp en täthetsgradient bestående av t.ex sackaros, glycerol eller lösningar av tungmetaller såsom ceciumklorid eller ceciumsulfat. Man väljer gradientens täthet så att den på ett givet ställe är lika stor som den önskade partikelns. Suspensionen pipeteras försiktigt ovanpå gradienten. Under centrifugeringen rör sig de olika partiklarna i suspensionen tills de nått det område där gradientens täthet är lika hög som deras egen. Den önskade partikeln stannar i detta skikt av gradienten. I röret uppstår en serie band av olika täthet. Nederst finns de tyngsta komponenterna. De olika fraktionerna tas till vara och analyseras vidare.


Maximitätheten för sackaros och glycerol är ungefär 1.3 g/cm3
. De används främst för separering av membranbundna organeller såsom Golgiapparaten, endoplasmatiskt nät, lysosomer och mitokondrier. Material som har högre täthet än 1.3 g/cm3 (t.ex. DNA och RNA) kräver tätare gradienter. Med hjälp av ceciumsaltgradienter kan man separera DNA-molekyler med olika bassammansättningar. DNA med högre G-C halt är tätare än DNA med högre A-T baspar.