not available fi se
1 2 not available
www.solunetti.fi
Framsida / Öga / Näthinna + bild 1,2,3
klass 1

Näthinna, verkkokalvo, retina

Den ljuskänsliga näthinnan täcker större delen av ögats insida. Den slutar vid ora serrata. På framsidan av ora serrata fortsätter näthinnan som ett icke-ljuskänsligt epitel, som täcker ciliarkroppen och bakre sidan av iris. I centrum av macula lutea (gula fläcken) finns en liten grop, fovea centralis, som bara innehåller tappar. Här är synskärpan som störst. Ögats ljusaxel går igenom fovea centralis.

Näthinnan består av tre lager nervceller. I dem försiggår största delen av de olika processer, som har med synförnimmelserna att göra. Näthinnans celler indelas i: 1) nervceller, 2) pigmentceller och 3) neuronala stödjeceller. Neuronerna indelas i : 1) sinnescellerna (tapparna och stavarna) och 2) interneuronerna, som i sin tur indelas i : 1) bipolära, 2) horisontala 3) amakrinceller och 4) ganglieceller, vilkas axoner bildar synnerven. Synnerven går ut genom lamina cribosa. På detta ställe finns inga synsinnesceller och den kallas blinda fläcken. Bruchs membran (lamina vitria) löper mellan pigmentcellerna och åderhinnan. Müllers celler är den vanligaste typen av neuroglia i näthinnan.

Ljusmikroskopisk bild av näthinna från råtta. Ovan H&E, nedan Milligans bindvävsfärgning.

S = senhinna, sclera
A = fettväv
svart stjärna = glaskropp
vit stjärna = tvärstrimmig muskulatur (ögonmusklerna)
pil = näthinna
pilspets = lager av tappar och stavar