not available fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
Framsida / Öga / Åderhinna
klass 1

Åderhinna, suonikalvo, choroidea

Ögats mellersta lager, uvea, innehåller mycket blodkärl.
Det indelas i tre delar:
1. åderhinnan,
2. ciliarkroppen 
3. iris.
Åderhinnan ligger mellan senhinnan och näthinnan och förser näthinnan med näring och syre. Åderhinnan innehåller pigment. Pigmenteringen absorberar det ljus, som har passerat genom näthinnan och förhindrar därmed att det reflekteras. På framsidan av ögat övergår åderhinnan i ciliarkroppen.

Vid åderhinnans främre begränsning, nära övergången mellan senhinna och hornhinna, ligger ciliarkroppen (corpus ciliare). Från ciliarkroppen utgår en rad tunna trådar zonulatrådar (zonula ciliaris), som fäster vid linsen. Zonulatrådarna håller linsen på plats i ögats främre del. Ciliarkroppen innehåller glatt muskulatur, musculus ciliaris, som reglerar linsens krökning.

Linsen är bikonvex och består av långa fibrer omgivna av en kapsel. Linsens framsida täcks av ett enkelt lager kubiskt epitel. Linsens krökning bestämmer fokuseringen av det ljus, som faller in på näthinnan i bakre delen av ögat.

Linsen, zonulatrådarna och ciliarkroppen utgör bakre kammarens " golv".

Framför linsen, fäst mot ciliarkroppen, ligger iris (regnbågshinnan). Iris är formad som en cirkulär skiva med en central rund öppning, som kallas pupillen. Den fungerar som en fotobländare och reglerar mängden ljus, som släpps in i ögat. Iris är bakre kammarens "tak" och främre kammarens "golv".

Främre och bakre kammaren innehåller kammarvätska, som sipprar ut från ciliarkroppen och bildas genom filtrering av blodplasma. Kammarvätskan cirkulerar från bakre kammaren (camera posterior bulbi) via pupillen till främre kammaren (camera anterior bulbi). Kammarvätskan dräneras till vensystemet via ett kanalsystem (Schlemms kanal) vid övergången mellan hornhinnan och senhinnan. Kammarvätskan förser linsen och hornhinnan, som båda saknar blodkärl, med näring och syre. Kammarvätskan utgör dessutom ett optiskt medium. Inga reflexer sker mellan kammarvätskan och hornhinnan. Kammarvätskans tryck bestämmer hornhinnans form.

Håligheten centralt i ögat, mellan linsen och näthinnan, utfylls av den genomskinliga glaskroppen (corpus vitreum). Glaskroppen består huvudsakligen av vatten och några mycket tunna bindvävstrådar. Förutom att tjäna som medium, genom vilket ljuset kan passera obehindrat på vägen till näthinnan, är glaskroppen viktig för att upprätthålla ögats form. Inne i glaskroppen löper en kanal från synnervens papill till linsens framsida. Denna kanal kallas glaskroppskanal och är en rest av glaskroppens artär, som förser glaskroppen med näring och syre under fosterutveckligen. I vanliga histologiska preparat syns mycket lite av glaskroppen och glaskroppskanalen.