Lymfatisk vävnad
Immunförsvar
 |
Dentritceller |
Immunoförsvar
När en bakterie eller ett virus tränger in i organismen leder det till ett immunsvar. Immunsvaret kan indelas i två delar:
1. allmänna immunreaktioner
2. adaptiva eller specifika immunreaktioner.
Den allmänna immunreaktionen består av olika försvarsreaktioner i organismen och är inte beroende av att tidigare ha "mött" patogenen. Det allmänna immunsvaret är inte specifikt för en viss enskild patogen. Det allmänna immunsvaret aktiveras snabbt, genast efter att patogenen trängt in i organismen. Det allmänna immunsvaret försöker förhindra eller dämpa infektionen tills det specifika immunsvaret hunnit aktiveras. Det allmänna immunsvaret bygger på att organsimen har förmåga att identifiera patogenernas välkonserverade molekylära strukturer (t.ex. ytmolekyler på vissa mikrober eller det tvåsträngade RNAet i vissa virus), som inte förekommer normalt i organismen. Det allmänna immunsvaret omfattar både fysikaliska och kemiska hinder såsom huden, antimikrobiala peptider, som utsöndras av slemkörtlar, magens saltsyra, och lysosomer. Hit hör också komplementsystemet, olika cellulära receptorer (bl.a. TLR och NOD), fagocyter (makrofager och neutrofiler) samt de naturliga killercellerna (natural killer cells = KN-celler), som är verksamma vid virusinfektioner samt dessutom interferoner, som avges av de infekterade cellerna.
Det adaptiva (specifika) immunsvaret utvecklas långsammare än det allmänna men är specifikt. Det aktiveras med fördröjning. Det adaptiva immunosvaret är beroende av cellerna i de immunologiska organen. Dessa celler står för både de humorala immunsvaret genom att bilda antikroppar (B-cellerna) och det cellulära immunosvaret genom att förstöra patogenerna cytotoxiskt (T-cellerna).
Det allmänna och det adaptiva immunsvaret arbetar sida vid sida och kompletterar varandra. Sålunda aktiverar dendritcellerna, som hör till det allmänna immunsvaret och kan fagocytera, T-cellerna i det adaptiva immunsvaret.
