Anti-kroppar
Antikroppar förekommer i ryggradsdjurens blod och sekret. Det är fråga om bollformiga proteiner och de kallas immunoglobuliner eller Ig-molekyler. De förekommer på ytan av B-immunoceller i form av antigenreceptorer och de avsöndras av aktiverade B-immunoceller (s.k. plasmaceller) i form av antikroppar.
Immunoglobuliner består av två olika polypeptidkedjor:
1. två tunga kedjor (molekylvikt 50-70 kDa)
2. två lätta kedjor (molekylvikt 23 kDa).
Alla kedjor består av en konstant del (constant region) och en variabel del (variable region). Det finns fem typer av tunga kedjor. Med ledning av de tunga kedjornas struktur och antigena egenskaper indelar man immunoglobulinerna i fem klasser: IgA, IgD, IgE, IgG och IgM. Det finns två typer av lätta kedjor (kappa (κ) och lambda (λ)), som båda förekommer i alla fem immunoglobulinklasser. De tunga och de lätta polypeptidkedjorna bildar tillsammans en Y-liknande Ig-molekyl, vars tertiärstruktur upprätthålls av svavelbindningar.
Antikroppsmolekylen består av olika funktionella områden. I ändan av molekylen finns två identiska antigen bindande regioner (Fab-regioner), som består av både tunga och lätta kedjor. I molekylens svans finns en Fc-region, som bildas av tunga kedjor, och som kan binda till komplementära komponenter och/eller till receptorer på cellytan. Fc-regionen har betydelse för antikroppens biologiska egenskaper.
