Neutrofila granulocyter, neutrofiilit
Neutrofila granulocyter utgör 40 - 75 % av det totala antalet vita blodkroppar i blodet. De är alltså våra vanligaste vita blodkroppar. De neutrofila granulocyterna rör sig mycket snabbt i vävnaderna och de har mycket stor fagocyterande förmåga. Deras viktigaste uppgift är att reagera vid akuta inflamationer. De bryter ner skadad vävnad och de mikrober, speciellt bakterier, som trängt in i organismen. En neutrofil granulocyt har en starkt loberad kärna. Kärnan i en mogen neutrofil kan vara uppdelad i fem delar medan kärnorna i mindre mogna neutrofiler vanligen har färre lober. I ungefär 3 % av kvinnornas neutrofiler påträffas en s.k. Barr body, ett litet utskott, som har formen av en trumpinne i en av kärnans lober.
I neutrofilernas cytoplasma finns tre typer av små färgbara korn eller granula.
I blodutstrykspreparat ser man tydligt purpurfärgande, azurofila korn (granuler). Det är fråga om lysosomer, som ofta kallas primära granula, på grund av att de är de första granuler, som bildas vid neutrofilernas differentiering. Dessa granuler innehåller vanligen lysosomala sura hydrolaser men också bakteriedödande ämnen, såsom myeloperoxidas, vilket kan påvisas med peroxidasfärgning. Detta används som markör för omogna neutrofiler i samband med begynnande leukemi.
Från de sekundära granulerna avges många inflamationsaktiva ämnen, t. ex. för aktivering av komplement, leukocytadhesion, nedbrytning av kollagen samt bakteriella cellmembraner.
De tertiära granulerna innehåller gelatinas, som upplöser skadat kollagen, och vissa glykoproteiner, som uppenbarligen effektiverar fagocytos.