 |
Monocyt |
 |
Monocyt |
Monocyt
Monocyterna utgör 3-8 % av de vita blodkropparna. De mäter 12-20 µm i diameter. Monocyternas kärna är ofta hästskoformad eller oval. Den ligger på ena sidan av cellen.
I cytoplasmat finns mycket små azurofila granula (lysosomer). Kärnan innehåller två nukleoler. Golgiapparaten är välutvecklad, mitokondrierna är små och både granulärt (RER) och slätt (SER) endoplasmatiskt retikel förekommer. Monocyterna innehåller rikligt med mikrovilli och många pinocytosblåsor.
Monocyternas halveringstid i blodkretsloppet är 12-100 timmar. De finns alltså i blodet ca 3 dygn. Därefter vandrar de ut i vävnaderna och differentieras till makrofager. Monocyter fagocyterar bakterier och rester av döda celler. De uttrycker antigener. Vid infektionstillstånd såsom tuberkulos och asbestos kan monocyterna bilda s.k. jätteceller eller epiteloida celler, som innehåller många kärnor.
