 |
Kapillärer |
Kapillärer
Kapillärerna är den tunnaste blodkärlen (diameter 5-10 μm). Kapillärernas väggar består av ett lager endotelceller och den underliggande basalmembranen. Gaser och ämnesomsätt-ningsprodukter transporteras mellan vävnaderna och blodomloppet genom kapillärernas tunna väggar, som mäter 0.5 μm. Man delar i kapillärerna i tre klasser:
1. Enhetliga kapillärer
2. Fenestrerade kapillärer
3. Sinusoider
Enhetliga kapillärer förekommer framför allt i musklerna, lungorna och det centrala nervsystemet (CNS). I endotelcellernas cytoplasma finns rikligt med pinocytosblåsor, som deltar i transporten av material mellan lumen och den omgivande bindväven. I vissa vävnader kan kapillärerna omges av långsmala, kontraktila celler, s.k. pericyter. Pericyterna påverkar blodflödet i kapillären. Vid infektionstillstånd påverkar pericyterna också transporten av vävnadsvätska (lymfa) och vita blodkroppar genom kapillärväggen.
Fenestrerade kapillärer förekommer i endokrina körtlar samt i vävnader med stor absorption av vätska och metaboliter, såsom tarmkanalen och gallblåsan. Fenestrerade kapillärer har fått sitt namn på grund av att de har 80-100 nm stora öppningar (lat. fenestra = fönster) i sina endotelceller. Dessa öppningar bildar kanaler genom kapillärväggen. Vid aktiv absorption ökar antalet fenestrae snabbt. I vissa vävnader täcks öppningarna av en membran. Basalmembranen som omger endotelcellerna är hel, dvs. den innehåller inga öppningar. Endotelcellerna i fenestrerade kapillärer innehåller riklígt med pinocytosblåsor.
Sinusoider förekommer i levern, mjälten och benmärgen. De är större än de enheltliga och de fenestrerade kapillärerna, vilket innebär att blodet flyter långsammare i dem. Basalmembranen runt sinusoiderna är oenheltig och kan ibland till och med saknas helt. Mellan endotelcellerna finns stora öppningar och cell-cell kontakterna är få. Detta innebär att utbyte av molekyler mellan blod och vävnad är möjligt.
