Sammansättning
I slutet av en virusinfektion fogas viruskapsidernas strukturproteiner, de duplicerade virusgenomen samt mantelvirusens mantelproteiner ihop till nya viruspartiklar. Strukturproteinerna, som produceras på olika ställen i cytoplasma, samlas nu till ett och samma ställe. Själva sammanfogningen är s.k. en självstyrd (eng. self-assembly) process, som kodas av virusproteinerna själva. Sammanfogningen assisteras av ofta av chaperoner, som hjälper till vid proteinernas veckningen och vid själva sammanfogningen. När det gäller stora komplicerade virus kan sammanfogningen vara en mycket mångskiftande process med många morfogenetiska skeden. Ett exempel på sådana virus är vaccinia virus, som förorsakar kokoppor.
Beträffande största delen av de mantellösa virusen sker sammanfogningens senare skede inne i kärnan. Ibland kan den också ske i cytoplasma. Så är fallet med poliovirus som hör till pikornavirusen.
Mantelvirusen fogas vanligen ihop på cellmembranet eller på något av de inre membranerna såsom ER-membranerna (flavivirus) eller Golgiapparaten (bunyavirus). Dessa virus avges genom exocytos. Vissa virus (bl.a. influensa-, HI-, mässling- och rotavirus) fogas ihop, knoppas av och frigörs från cellen på vissa speciella membranområden, s.k. lipidflottar (lipid rafts).
