Svampar
Byggnad
Svampar är en- eller mångcelliga organismer. De mångcelliga svamparna bildar trådar. Svamparnas cellvägg liknar strukturellt växternas cellvägg men den kemiska sammansättningen avviker. Cellväggen består av kitin eller cellulosa eller bådadera samt dessutom andra organiska molekyler.
Svamphyferna byggs upp av långsmala celler, som är avskilda från varandra med glesa mellanväggar (septum). Via öppningar i septa kan ribosomer, mitokondrier och t.o.m. kärnor passera från cell till cell. Ifall mellanväggar saknas kallas hyferna coenocyter. Svamphyferna bildar ett tätt underlag (mycelium). Det trådformade växtsättet ökar i hög grad svampens yta, vilket underlättar absorptionen av näring. Hyfer i parasitiska svampar kallas haustorium eller sugrötter, som tränger in i värdorganismens vävnader och suger näring.
Tillväxt och förökning
Svamparnas livscykel är komplicerad. I många arter utvecklas ibland sporidier av olika form och storlek ur svamphyfer. Sporidierna bildas ur pseudoparenkymceller. Sporidierna bildar sporer. Vid sidan av sporerna kan svamparna förökas på ett könlöst sätt medelst conidier, som bildas i svamphyfer. De fria sporerna sprids med vatten och vind till nya miljöer, där de gror och börjar bilda nya svamphyfer.
