Arkerna
På basen av det ribosomala RNA:ets sekvenser indelas organsimerna fylogenetiskt i tre huvudgrenar:
1. bakterier
2. arkibakterier eller arker
3. eukaryoter
Arker är liksom bakterier prokaryoter. De saknar kärna och inrecellulära membraner. Arkernas metabolism påminner om bakteriernas. Deras transkription och translation är emellertid mer lika dem i eukaryota organismer. Arker har i motsats till bakterier bl.a. introner i sina gener och arkerna anses därför vara närmare släkt med eukaryoter än bakterier.
Arkerna är små och mångformade (runda, stavformade, fyrkantiga). Arkernas cellvägg är enkel och saknar det för bakterierna så typiska peptidoglykanskiktet. Deras genetiska material finns i en kromosom och dessutom till en stor del i plasmider. De förökas asexuellt genom delning i två eller flera dotterceller.
De flesta arker lever i extrema miljöer, såsom heta källor (termofiler) eller i miljöer med hög salthalt (halofiler). Arker förekommer också i havet. Arkerna anses utgöra upp till 20 % av jordens biomassa. På grund av deras stora massa har arkerna en betydelsefull roll i havens ekologi. Arkerna producerar och använder kolföreningar, vilket troligen har följder för jordens klimat. Arkerna från havet är mycket svåra att odla i laboratorier. Därför har man inte kunnat studera dem tillräckligt noga. Man vet därför för lite om arker.
