Retrovirus och cancer
Transformerande retrovirus indelas i tre grupper:
1. transducerande
2. cis-verkande
3. trans-verkande
Retrovirus, som har förmåga att akut transformera celler, bär i sitt virus-genom v-onc-gener, som är homologa med cellernas c-onc-gener. I v-onc-generna förekommer ofta små sekvensförändringar. Detta ger upphov till förändringar i onkoproteinernas struktur och funktion. v-onc-generna kan t.ex. koda fusionsproteiner, vars aminoända kan innehålla en viral gag-sekvens. Detta leder till förändringar i proteinets funtion och placering i cellen, vilket i sin tur leder vidare till cellens transformation.
Cellens onkogener kan också aktiveras då ett provirus integreras. Då talar man om cis-verkande virus. Dessa virus innehåller inte själva onkogener men då proviruset integreras i värdcellens genom aktiveras c-onc-gener. Som en följd av virusinfektionen förändras produtionen av onkoproteiner. Det blir antingen överproduktion (t.ex. under ledning av viruspromotorer) eller så produceras onkoproteinerna vid fel tidpunkt, vilket stör cellcykeln.
Trans-verkande virus aktiverar onkogener genom att koda transkriptionen av ett Tax-protein. Tax-proteinet stimulerar transkriptionen av virala gener men dessutom många av värdcellens gentranskription. Tax-protein påverkar nämligen värdcellens transkriptionsfaktorer. Sambandet mellan trans-verkande virus och cancer är svårt att utreda bl.a. beroende på den långa latenstiden (ibland många år) mellan tranformationen och uppkomsten av cancern.
Tax-proteinet stimulerar transkriptionen av virala gener men dessutom många av värdcellens gentranskription. Tax-protein påverkar nämligen värdcellens transkriptionsfaktorer. Sambandet mellan verkande virus och cancer är svårt att utreda bl.a. beroende på den långa latenstiden (ibland många år) mellan tranformationen och uppkomsten av cancern.
