| Sekvens | Kedja som bildas av molekyler, t. ex. en DNA-sekvens = en DNA-kedja |
| Serosa | Serosan beklär insidan av olika hålrum i organismen. T. ex. bukhålan och lungsäcken. Det är fråga om en bindvävshinna med ett enkelt platt epitel på ytan. Serosa förekommer också på ytan av de organ som ligger i bukhålan. |
| Sinusoid | Typ av kapillär, som förekommer bl. a. i levern, mjälten och den röda benmärgen. Sinusoiderna har en större diameter än vanliga kapillärer. Deras struktur varierar i olika organ beroende på funktioner. |
| Slemhinna = mucosa | Slemhinnan beklär insidan av t. ex. andningsorganen, tarmkanalen, samt olika utförsgångar. Ryggradsdjurens slemhinna består av tre skikt: 1. epitel, 2. bindväv, 3. muscularis mucosa = ett glatt muskelskikt. Slemhinnan är ofta veckad och körtelceller förekommer i den. Slemhinnans yta täcks av slem. |
| Specifik | Term som används för att noggrannt bestämma en struktur eller en funktion. T. ex. ett enzym, som kan katalysera endast en enda kemisk reaktion, är funktionellt och substratmässigt specifikt. |
| Submucosa | Bindvävsskikt i matsmältningskanalen och andningsvägarna, som ligger under mucosan (slemhinnan). |
| Substrat | 1. utgångsämne vid en enzymatisk reaktion. 2. underlag för djur eller växter. 3. odlingsmedium för mikroorganismer. |
| Synaps | Kontakt mellan axonens ända och effektorcellen |
| Synapsspalt | Smal spalt som i en synaps skiljer axonens membran (presynaptisk del) och målcellens membran (postsynaptisk del). Nervimpulsen förs över den synaptiska spalten med hjälp av kemiska transmittorsubstanser. |
lexikon
