ALLT

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö allt

β-oxidation	Det första skedet vid den oxidativa nedbrytning av fettsyror i cellens ämnesomsättning. β-oxidationen sker i mitokondriernas matrix. De långa fettsyrakedjorna bryts ner till acetyl-coenzym-A-molekyler, som består av 2 kolatomer.
A-band	De mörka banden i tvärstrimmiga muskelfibriller. A-banden är tydliga i polarisationsmikroskop. Ordet är en förkortning av anisotrop (dubbelbrytande). Varje sarkomer har ett A-band.
A-cell	Synonym för alfa-cell. Celltyp i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln. A-cellerna producerar och avger glukagon till blodomloppet.
ABC-transportörer	Membrantransportörer, som använder energi från ATP vid överföringen av små molekyler genom lipidmembraner.
Agranulocyt	Vit blodcell (leukocyt), som inte innehåller färgbara korn. Till agranulocyterna hör monocyterna och lymfocyterna
Akrosom	Spetsen av spermiens huvud vilken innehåller enzymer som medverkar vid spermiens inträngning i äggcellen.
Aktionspotential	Depolarisationens fortplantning längs axonen på en nervcell. Hastigheten kan vara upp till 100m/s.
Aktiv transport	Energikrävande transport av ämnen genom cellmembranen. Transporten sker från en lägre till en högre koncentration.
Allel	En av flera olika former av en gen i ett givet lokus.
Amfipatisk	En molekyl som har både en hydrofil (vattenlöslig) och en hydrofob (vattenolöslig) del. Fosfolipider är amfipatiska.
Anafas	Fas av kärndelningen då kromosomerna vandrar till cellens poler.
Angiogenes	Nybildning av blodkärl, vanligen genom utväxt från befintliga kärl.
ANP (Atrial natriuretic peptide)	Hormon som frisätts från hjärtats förmaksväggar när dessa sträcks. ANP hämmar resorptionen av Na i njurarna så att urinutsöndringen av Na och vatten ökar. Detta leder till en minskad blodvolym och ett lägre blodtryck. Guanylatcyklasreceptorer medverkar.
Antigen	Molekyl som utlöser produktion av specifika antikroppar. Inom immunocytokemin används antigener för att lokalisera någon specifik antikropp.
Antikodon	Nukleotidtriplett i en tRNA-molekyl som binder till en specifik kodon i mRNA-molekylen under translation.
Antiport	Kallas också mottransport. Membrantransportör som transporterar två olika joner eller andra små molekyler genom lipidmembranen i olika riktningar. Process i en membran där ett ämne transporteras i en riktning och ett annat ämne samtidigt i en annan riktning.
Antisense	En liten RNA molekyl som är komplementär till en mRNA, och som vid hybridisering med den senare kan förhindra dess funktion; förekommer naturligt men kan också framställas genom genmanipulation för att förhindra funktionen i en given gen.
Apikal	Den del av en epitelcell som vätter mot en inre hålighet eller mot utsidan av organismen. Apex = spets, krön på cell eller organ.
Apoptos	Programmerad celldöd i en vävnad. Jmf. nekros.
Apoptosom	Proteinkomplex som bildas av cytokrom C, ett adaptorprotein och enzymet kaspas. Detta komplex startar den programmerade celldöden.
Arvsmassa	Den totala mängden DNA, som överförs från generation till generation.
Autokrin avgivning	En cell agver signalämnen, som påverkar dess egen funktion.
Autokrin substans	Hormon eller hormonliknande ämne som utövar sin verkan på den cell inom vilken den bildas. Jmf. parakrin, neurohormon,neurotransmitter, neuromodulator.
Axon	En axon är ett utskott från en nervcells cellkropp (soma). Axonen leder impulsen utåt. Axonen slutar vid ett ändorgan, som kan vara antingen en annan nervcell eller ett målorgan. Axonerna kan vara mycket korta (i hjärnan) eller mycket långa, upp till en meter (i våra ben).
B-lymfocyt	Lymfocyt som bildas och mognar i benmärgen. B står för bursa Fabricii, ett lymfoidorgan hos fåglar i vilket lymfocyternas mognadsprocess först beskrevs. B-lymfocyterna bildar antikroppar.
Bakterier, Bacteria	Rike encelliga organismer som tillsammans med arkaer och eukaryoter utgör livsformerna på jorden. Många bakterier förorsakar sjukdomar.
BALT	Bronchus associated lymphatic tissue. Oinkapslad lymfatisk vävnad som ligger i andningsvägarna.
Basal	Den del av en epitelcell som ligger intill basalmembranen. Med termen basolateral avses den basala ytan + cellens sidoytor.
Basofil leukocyt	Vit blodkropp som innehåller korn, som färgas med basiska färgämnen. Kornen innehåller heparansulfat, histamin och SRS-A. Histamin och SRS-A utvidgar blodkärl. Histamin avges i samband med inflamationer.
Cajal´s metod	Färgningsmetod för nervsystem. Det är fråga om en silverimpregnering. Myeliniserade och omyeliniserade nervfibrer färgas blåsvarta.
CD proteiner	Specifika markermolekyler som finns på lymfocyternas cellmembran (cluster of differentiation proteins). Med hjälp av dessa proteiner kan man dela in lymfocyterna i tre funktionella grupper.
Cdk-proteiner	Kinaser som är beroende av cyklin. De reglerar cellcykeln.
CFTR	En ABC-transportör, som reglerar transporten av klor genom membranen. Fel på CFTR leder till sjukdomen cystisk fibros.
Cortex	Barkskikt. Det yttersta skiktet i ett organ. T. ex. cortex renis = njurbarken.
Cytokrom C	Aktiverande proteinmolekyl, som frigörs från mitokondrier vid programmerad celldöd
Cytoplasma	Cytosol = cellens gele- eller vätskeartade innehåll, exklusive cellkärnan och de olika organellernas innehåll
Dalton (Da)	Enhet för molekylstorlek. Den är av samma storleksordning aom molekylvikten.
Dendrit	Nervcellutskott som leder impulser mot cellkroppen. Dendriten är oftast trädlikt förgrenad med många ändar. Utskott som leder impulsen från cellkroppen kallas axon.
Depolarisation	Minskning av den elektriska spänningen mellan cellens insida och utsida på grund av att jonkanalerna öppnas.
Desmosom	Fästpunkt mellan celler i förhornat eller annat epitel. Utmärks av en förtätning av cellmembranen till vilken trådar från cytoskelettet ansluter.
Diasylglyserol	Lipid som bildas då fosfolipider spjäks som en följd av en yttre retning. Fungerar som andra budbärare.
Diffusion	Förflyttning av ett ämne genom molekylernas slumpvisa "värmerörelse" (den brownska molekylarrörelsen). Den kan ske i tre dimensioner eller vara mer begränsad (exempelvis i en membran i två dimensioner). Molekylerna rör sig från en starkare lösning till en svagare.
Dimer	Struktur bestående av två underenheter, t. ex. pyrimidindimer.
Diploid	Individ eller cell med två homologa kromosomuppsättningar
Disackarid	Molekyl bestående av två monosackarider; t. ex. sucrose (sackaros) som består av en glukos och en fruktos. Maltos består av två glukos och laktos av en glukos och en galaktos.
DISC (Death Inducing Signaling Complex)	Ett proteinkomplex bestående av en receptor, ett adaptorprotein och kaspas som sätter igång apoptosen.
DNA	DNA består av två nukleotidkedjor, som slingrar sig omkring varandra som en spiral, och tillsammans bildar en struktur som kallas dubbelhelix. DNA molekylens storlek kan variera från några tiotals nukleotider till miljoner.
Dynein	Förekommer längs mikrotubuli. Dynein är ett sk. motor-protein, som kan utföra rörelser med hjälp av energi från ATP.
Endokrin signalering	Signaler som sprids via blodkretsloppet. Här gäller det våra hormoner.
Endotel	Det tunna enskiktade epitelskiktet, som beklär blodkärlens yta.
Enzym	Ett protein som har förmåga att katalysera en kemisk reaktion.
Eosinofil	En typ av granulocyt (vit blodkropp). Eosinofilerna har färgbara korn (vakuoler)i sitt cytoplasma. Kornen färgas med färgämnet eosin. Kornen innnehåller rikligt med hydrolytiska enzymer. Eosinofilerna har förmåga att fagocytera antigen-antikropp komplex.
Epitel	Täcker alla inre och yttre ytor såsom t.ex. huden, tarmen, andningsvägarna och blodkärlen.
Epitop	Struktur som en antikropp känner igen. Antigendeterminant.
Eukayrot	En organism vars celler innehåller cellkärna och (vanligen) andra membranavgränsande organeller. Däggdjuren är eukaryoter. Likaså jästsvampar och växter.
Exon	Del av en gen som uttrycks i genens slutliga protein- eller RNA-produkt. Mellan en gens exoner finns introner.
F-aktin	Fibröst aktin. En polymer form av G-aktin (globulärt aktin). G-aktin = 42-kDa molekyl, som polymeriserar och bildar en dubbel spiral = F-aktin.
Fagocytos	Cellens upptagning av och nedbrytning fasta partiklar.
Fas-receptor	En receptor, som vid programmerad celldöd mottar signaler från cellens utsida och som svarar för apoptosen genom att aktivera enzymer som nedbryter cellens struturer.
Fosfatas	Ett enzym som avlägsnar en fosfatgrupp från en molekyl. Fosfataser ingår i cellens signalering.
Fosforylering	Överföringen av en fosfatgrupp från en molekyl till en annan.
G-aktin	Globulärt aktin, som förekommer i cellens cytoplasma. G-aktin är inte bundet till cellens mikrofilament.
GALT	Gut-associated lymphatic tissue. Oinkapslad lymfatisk vävnad som ligger i tarmkanalens slemhinna.
Gemini of Cajal bodies	Gemini of Cajal finns tillsammans med Cajals kroppar. De deltar i bildningen av RNA-maskor i kärnan.
Gen	Den grundläggande enheten för nedärvning. En gen utgörs av en DNA-sekvens (RNA hos vissa virus), som kan transkriberas. I kromosomerna finns ett oändligt antal gener. Vid sidan av generna finns stora områden, som inte kodar för proteiner.
Granulocyt	Vit blodkropp hos ryggradsdjur. Granulocyterna indelas i tre grupper: 1. neutrofiler,2. eosinofiler, 3. basofiler.
GRB2	Protein som kan binda till en receptor med hjälp av SH2-subenheten och vidare till signalproteiner med hjälp av SH3-subenheten.
Guanylatcyklas	Enzym som kan bilda cykliskt guanosinmonofosfat (cGMP) av guanosintrifosfat (GTP)
Heterodimer	Dimer som innehåller olika molekyler exempelvis proteiner.
Histon	Basiskt protein som binder till DNA i eukaryota kromosomer. Histonerna utgörs av fem huvudklasser: H1, H2a, H2b, H3 och H4. De härstammar från metanogena arkaer.
Homodimer	Dimer som består av två likadana molekyler.
Interfas	Den fas i cellcykeln som ligger mellan två celldelningar.
Intron	Sekvens mellan två kodande sekvenser (exoner) i en gen. Efter transkription avlägsnas introner under RNA-bearbetningen.
Juxtakrin signalering	Signalöverföring som beror på cellkontakter
Kaspas	Enzym som är involverat i programmerad celldöd. Kaspas bryter ner cellerns beståndsdelar.
kemotaxis	Organismers eller cellers rörelser mot ett kemiskt ämne (positiv kemotaxis), bort från ett kemiskt ämne (negativ kemotaxis).
Kinas	Enzym som fogar en fosfatgrupp till en annan molekyl t.ex. en proteinmolekyl. Denna process används inom cellsignaleringen
Kodon	Triplett av baser på messenger-RNA, som bestämmer vilken aminosyra som skall bindas till den växande kedjan av aminosyror.
Komplementär	Nukleinsyrornas baser kan bilda vätebindningar på så sätt att cytosin och guanin bildar ett par och adenin och tymin (urasil i RNA) bildar ett annat par.
Lamina propria	Stödjande vävnad under epitelskiktet i slemhinnor. Lamina propria består av lucker bindväv. Den förekommer längs andningvägarna och matsmältningskanalen.
Laminin	Protein som förekommer främst i basalmembranen, men också intercellulärt. Flera olika laminin-gener har indetifierats hos människa.
Lateral	Sidoytorna i en cell eller organism. Cellens basala och laterala ytor bildar en helhet som betecknas basolateral.
Ligand	Molekyl som binder till en receptor.
Lymfa	Lymfa förekommer i lymfkärlen. Det är fråga om en vävnadsvätska med blodproteiner och lymfocyter.
Makrofag	Cell som identifierar och upptar i sig för kroppen främmande partiklar, gifter eller bakterier. Cellen fagocyterar den främmande partikeln, genom att omge den med sin cellmembran.
MALT	Mucus-associated (diffuse) lymphatic tissue. Allmän beteckning på oinkapslad lymfatisk vävnad i slemhinnan.
Medulla	Märg, dvs den innernsta delen i ett organ. T. ex. medulla renis = njurens märg.
Mesosom	Lamellär invagination av cellmembranen hos bakterier. Troligen är den en tillfällig membranförstoring vid hög respiratorisk aktivitet. Har även ansetts vara en artefakt skapad vid preparering av prover för elektronmikroskopi.
Monoklonal antikropp	Antikropp som produceras av en klon av celler och som känner igen endast en viss bestämd del (epitop) av ett protein.
Muscularis externa	Det tjocka muskelskiktet i matsmältningskanalens vägg. Det består av ett inre lager glatta muskler och ett yttre lager glatta muskler.
Nekros	Dramatisk celldöd.
Neutrofil	Vit blodkropp som hör till granulocyterna. Kornen i neutrofilernas cytoplasma färgas med neutrala färgämnen. Neutrofilerna har förmåga till fagocytos och de är aktiva vid inflamationer.
Nukleinsyra	RNA- eller DNA-molekyl, som består av nukleotider som är bundna till varandra med fosfodiesterbindningar.
Nukleol	Sfärisk organell i kärnan. I nukleolen bildas ribosomal RNA och förstadier till ribosomer.
Oligomer	En polymer som består av förhållandevis få monomerer (vanligen färre än 20), som är bundna till varandra med kovalenta eller icke-Kovalenta bindningar.
Oligosackarid	En struktur som består av minst två, men oftast flera monosackaridenheter. Oligosackareiderna är ofta förgrenade.
Osmos	Diffusion av vatten genom en semipermeabel membran.
Parakrin signalering	Lokal signalering
Parenkym	Grundvävnaden i ett organ.
Peptidoglykan	Polysackarider med kovalent bundna aminosyror eller peptider. Förekommer speciellt i bakteriernas inre cellvägg.
Peyers plaques	Stora lymfoida skivformade bildningar i lamina propria och submucosa. De förekommer främst i tunntarmens bakre del (ileum). De innehåller T- och B-lymfocyter.
Polymerisation	Kemisk reaktion där relativt små molekyler (monomerer) förenas och bildar större enheter. Två enheter av samma slag bildar en dimer, trebildar en trimer, fyra bildar en tetramer, etc., och flera enheter bildar en polymer.
Polysackarid	Stor, lineär eller förgrenad kolhydratmolekyl, som består av många monosackarider (10 eller fler) bundna till varandra med glykosidbindningar. T. ex. glykogen, stärkelse och hyaluronsyra. Polysackarider kan vara kopplade till proteiner och lipider.
Prebiotisk	Term som inom cellevolutionsteorin används för att beteckna tiden före uppkomsten av de första cellerna.
Prokaryot	Primitiv cell utan kärna (t. ex. bakterie).
Protein (äggviteämne)	Polekylkedja, som är uppbyggd av aminosyror som är bundna till varandra med peptidbindningar.
Proteoglykaner	Makromolekylfamilj = proteinstrukturer med en eller flera kovalent bundna glykosaminoglykaner
Q-färgning = Q-bandning	Q = quinacrine stain. En kromosomfärgningsmetod, som används för att färga metafaskromosomer. Quinacrine binds till vissa delar av kromosomerna (Q-band). Kromosomerna blir randiga. Q-färgning används för att identifiera kromosomer.
RAS	Budbärarprotein i cellmembranen. Aktivt RAS binder GTP. Inaktivt RAS binder GDP.
Receptor	Proteinmolekyl i cellmembranen, som selektivt känner igen och binder en annan molekyl = ligand
Replikation	Duplikation av DNA under S-fasen före den mitotiska delningen. Syntes av en DNA-sträng med en annan DNA-sträng som förlaga. Resultatet av en replikation är en kromosom med två identiska kromatider.
Repolarisation	Då den elektriska spänningen mellan cellens in- och utsida återförs med hjälp av jonkanaler.
Ribosom	Organell som behövs vid proteinsyntesen. Ribosomerna förekommer dels fritt i cytoplasmat och dels bundna till det korniga endoplasmatiska nätet (RER).
RNA	RNA består av en kedja ribonukleotider, som är bundna till varandra. En RNA-molekyl kan bestå av ett tiotal nukleoteider eller t.o.m. tusentals.
Sekvens	Kedja som bildas av molekyler, t. ex. en DNA-sekvens = en DNA-kedja
Serosa	Serosan beklär insidan av olika hålrum i organismen. T. ex. bukhålan och lungsäcken. Det är fråga om en bindvävshinna med ett enkelt platt epitel på ytan. Serosa förekommer också på ytan av de organ som ligger i bukhålan.
Sinusoid	Typ av kapillär, som förekommer bl. a. i levern, mjälten och den röda benmärgen. Sinusoiderna har en större diameter än vanliga kapillärer. Deras struktur varierar i olika organ beroende på funktioner.
Slemhinna = mucosa	Slemhinnan beklär insidan av t. ex. andningsorganen, tarmkanalen, samt olika utförsgångar. Ryggradsdjurens slemhinna består av tre skikt: 1. epitel, 2. bindväv, 3. muscularis mucosa = ett glatt muskelskikt. Slemhinnan är ofta veckad och körtelceller förekommer i den. Slemhinnans yta täcks av slem.
Specifik	Term som används för att noggrannt bestämma en struktur eller en funktion. T. ex. ett enzym, som kan katalysera endast en enda kemisk reaktion, är funktionellt och substratmässigt specifikt.
Submucosa	Bindvävsskikt i matsmältningskanalen och andningsvägarna, som ligger under mucosan (slemhinnan).
Substrat	1. utgångsämne vid en enzymatisk reaktion. 2. underlag för djur eller växter. 3. odlingsmedium för mikroorganismer.
Synaps	Kontakt mellan axonens ända och effektorcellen
Synapsspalt	Smal spalt som i en synaps skiljer axonens membran (presynaptisk del) och målcellens membran (postsynaptisk del). Nervimpulsen förs över den synaptiska spalten med hjälp av kemiska transmittorsubstanser.
Transkription	Bildning av en komplementär RNA-sträng med en DNA-sträng som förlaga. Transkriptionen sker i kärnan.
Translation	Innebär att nukleotidsekvensen i en mRNA-molekyl översätts till en aminosyrasekvens under proteinsyntesen. Följden av aminosyror bestäms av s.k. universalkoder, där tre baspar bestämmer en aminosyra. Translationen sker utanför kärnan med hjälp av ribosomer.
Tunica adventitia	Det yttersta skiktet i blodkärlen, mellan tunica media och den omgivande bindvävnen. Tunica adventitia består bindväv med både kollagen och elastinfibrer.
Tunica intima	Det innersta skiktet i blodkärlen. Tunica intima består av ett lager endotelceller (platta epitelceller), basalmenbranen samt bindväven under endotelet.
Tunica media	Det mellersta skiktet i blodkärlen. Tunica media består av cirkulära glatta muskler och lite bindväv.
Tyrosinkinas	Protein som har förmågan att fosforylera aminosyran tyrosin i andra proteiner och på så sätt påverka deras aktivitet.
Universal kodon	Den minsta nukleotidsekvensen (bastriplett) på en mRNA-molekyl, som bestämmer läget för en aminosyra i polypeptidkedjan under proteinsyntesen. Bastripletten kodar för en spesifik aminosyra i den växande polypeptiden.
X-kromosom	Den ena av våra könskromosomer. Kvinnan (hondjur) har två X-kromosomer medan mannen (handjur) har bara en.
Y-kromosom	Den andra av våra könskromosomer. Mannen (handjur) har en Y-kromosom.
Z-DNA	Vänstervriden spiralform av dubbelsträngat DNA med 12 baspar per varv och med oregelbunden (Z-liknande) ryggrad.
Ångström (Å)	Måttenhet. 1Å = 0.1nm.
Äggviteämne (protein)	Består av en kedja aminosyror, som är bundna till varandra med peptidbindningar. Det finns 20 olika aminosyror.