en fi se
1 2 3
www.solunetti.fi
 / Framsida
klass 1

Framsida

Sidorna är inte slutförda.

Histologi (grek. histós = vävnad, logos = lära) = läran om vävnader. Histologer undersöker vävnadernas struktur i djur och växter samt hur vävnaderna bygger upp de olika organen. Vävnaderna består av celler och intercellulär substans. Det finns många olika celltyper. En enskild vävnad innehåller ofta olika celltyper och de  har specialuppgifter. Sålunda finns det till exempel i blod och lymfa celler, som har förmåga att röra sig.

Människokroppen och djurens kroppar består av de fyra grundvävnader:
1. epitelvävnad,
2. stödje- eller bindvävnad,
3. muskelvävnad,
4. nervvävnad.

Dessa grundvävnader förekommer inte som skilda enheter utan bildar tillsammans med varandra de olika organen.

Mikroskopet är det viktigaste arbetsverktyget inom histologin. Med hjälp av mikroskop kan man studera vävnaderna i detalj. Genom att färga vävnaderna på olika sätt urskiljs de önskade strukturerna. Selektiv färgning uppnås med många olika metoder. Vid färgningarna används färgämnen, som binder specifikt till vissa strukturer och molekyler. Strukturer som binder till basiska färgämnen kallas basofila medan sådana som binder sura färgämnen kallas acidofila.
Se avsnittet om mikroteknik.