Växtcellens byggnad
Växtcellerna är eukaryota celler. En växtcell består av en protoplast , som omges av ett cellmembran, samt dessutom en omgivande cellvägg. Cellväggen, som omger cellmembranet, består av en primär- och en sekundärcellvägg samt mellanlameller, som innehåller rikligt med pektin. Pektin fäster närliggande växtceller vid varandra. Närliggande växtceller står i kontakt med varandra via s.k. plasmodesmer, som bildar öppningar (cytoplasmatiska kanaler) mellan cellväggarna.
Typiskt för växtceller är den centrala vakuolen, dvs en vätskefylls blåsa, som kan uppta upp till 90% av protoplastens volym. Vakuolen uppkommer genom att många små vakuoler smälter samman under cellens mognad. Vakuolen innehåller enzymer, som spjälkar makromolekyler, och den motsvarar funktionellt sett djurcellernas lysosomer. Vakuolen har dessutom en stödjande funktion i växtcellen. Vakuolen omges av en tunn hinna, tonoplast, som skiljer vakuolen från det tunna cytoplasmaskiktet i vilket mitokondrier, plastider och andra organeller förekommer. Plastider är organeller som förekommer i alla växter och alger. Kloroplasterna är de viktigaste plastiderna. I dem sker fotosyntesen. I andra typer av plastider lagras olika ämnen. Dessa plastider är viktiga för växtcellens metabolism.
Växtcellerna bildar olika vävnader på samma sätt som djurcellerna. Vävnaderna är specialiserade på olika sätt.
