Cancer
I normala fall hålls cellerna i sina rätta vävnader på grund av fysiska hinder och cell-cell växelverkningar. Av de fysiska barriärerna är basalmembranen, som beklär bl.a. epitel och blodkärl, den viktigaste. Signaler från närliggande celler förmår emellertid inte hindra cancerceller, som därför kan tränga sig igenom basalmembranen. På så sätt kan de lämna sin ursprungsvävnad och ta sig över allt i kroppen via blodkretsloppet. För att kunna bilda en metastas måste cancercellen kunna fästa vid ett nytt ställe och dessutom dela sig i en ny miljö (dvs. inte omgiven av en massa likartade celler). Cancercellernas egna membranproteiner möjliggör detta. I cancerceller förekommer ofta stora mängder receptorer för intercellulärmatrix och enzymer, som bryter ner molekylerna i intercellulärmatrix.
Utan egna blodkärl kan tumören växa endast till en storlek av 2 mm i diameter. I en process som kallas angiogenes inducerar cancercellerna att blodkärl växer in i tumören.
Under angiogenesen bryts basalmembranen i intilliggande kapillärer ner och endotelcellerna vandrar in i tumören, där de delar sig och bildar nya kapillärer med egen basalmembran. Ibland avger primärtumören signaler som hindrar att blodkärl bildas i metastaserna. Om man då avlägsnar primärtumören börjar metastaserna växa.
I ändan på kromosomer finns s.k. telomerer. Det är fråga om DNA-sekvenser, som blir kortare vid varje celldelning. Detta reglerar celldelningen. I aktivt delande celler, t.ex. stamceller, finns ett telomerasenzym som förlänger telomererna. Många cancerceller producerar telomeras och möjliggör på så sätt att celldelningen fortsätter i det oändliga.
Bilden visar angiogenes. 1. Tumör (blå celler) utan blodkärl; basalmembranen (svart) under endotelet (brunt) går sönder. 2. Två bruna endotelceller vandrar in i tumören. 3. De bruna endotelcellerna bildar en kapillär, som har kontakt med den ursprungliga kapillärer. 4. Basalmembranen växer in mellan endotelcellerna och tumörcellerna.
