klass 2
 |
Fördubbling av mutationer |
Tillväxtbegränsande gener
För att cancer skall uppkomma krävs vid sidan av aktivering av onkogener även att de tillväxtgränsande generna upphör att fungera.
Tillväxtbegränsande gener indelas i fem grupper:
1. intracellulära proteiner, som reglerar någon av cellcykelns faser
2. hormonreceptorer, som inhiberar celldelningen
3. proteiner, som stoppar cellcykeln ifall DNA skadats
4. proteiner, som leder till apoptos
5. enzymer, som deltar i reparation av DNA.
Ett exempel på tillväxtbegränsande gener är p53, som deltar i regleringen av cellcykeln genom att stoppa cellen i G1-fasen ifall DNA skadats.
Båda allelerna i de tillväxtbegränsande generna måste mutera. Ifall endast den ena allelen muterat sköter den andra allelen om regleringen och allting hålls normalt. Bakom predisposition för cancer ligger ofta en ärftlig mutation i den ena allelen i någon tillväxtbegränsande gen. För att cancer skall uppkomma behövs nu bara att den andra allelen muterar. Den andra allelen muterar vanligen inte genom en punktmutation utan via mitotisk rekombination eller genom felaktig fördelning av kromosomer vid celldelningen.
