en fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
klass 1

Nekros, kuolio, gangrene, necrosis

Nekros uppkommer då blodförsörjningen och därmed syretillförseln till en vävnad störs på grund av förträngningar i blodkärlen eller blodpropp. Dessutom kan krosskador, olika kemikalier och svåra brännskador leda till nekros. Vid nekros förstör cellens egna enzymer cytoplasmats organeller och detta leder till att cytoplasmat vakuoliseras. I cellkärnorna sker också förändringar. Kärnan krymper och kromatinet packas hårt samman. Detta kallas karyopyknos (Gr. karyon = kärna + pyknos = tät). Kärnan och kromatinet kan också sönderfalla i små delar. Detta skede kallas karyorexi (Gr. karyon = kärna + rhexis = ett brott). Karyolys (Gr. karyon = kärna + lysis = upplösning) innebär att kärnan löses upp.  I början av nekrosen förekommer neutrofila granulocyter i området. I nekrosens slutskede upplöses kärnorna och de försvinner. Nu kvarstår endast en ljus, spöklik massa. Nu har nekrosen nått koagulationsstadiet. Man indelar nekros i flere olika typer:
1. koagulationsnekros
2. förvätskningsnekros
3. ostig nekros (kaseös nekros)
4. gangränös nekros
5. enzymatisk fettvävsnekros