not available fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
Framsida / Människans utvecklingsbiologi / Organens utveckling / Matsmältningskanalens utveckling / Tolvfingertarmen, levern och bukspottskörteln
klass 1

Levern
   
Bukspottskörtel
   

Tolvfingertarmen, levern och bukspottskörteln

Omkring dag 22 uppstår en liten endodermal förtjockning (leverplattan) på den ventrala sidan av duodenum (tolvfingertarmen). Leverplattan består av hepatoblaster. Under de följande dagarna ökar antalet celler i leverplattan och en leverutbuktning (hepar diverticulum) växer in mot den inre delen av septum transversum. Nu utvecklas leversträngarna, som består av hepatocyter. Tillväxtfaktor SOX-9 påverkar en del av hematoblasterna så att kolangiocyter bildas. Dessa celler bildar gallkapillärer och gallgångar. Efter den 4. veckan ökar leverns roll som hematopoietiskt (blodbildande) organ. Vid dag 26 uppstår anlaget för gallblåsa i form av en förtjockning på levergången.

Bukspottskörteln uppstår ur två olika anlag. Den övre (dorsala) bukspottsknoppen uppkommer på duodenums vägg som en spegelbild av leverknoppen. Aktivin och FGF-tillväxtfaktorer från ryggsträngen inducerar uppkomsten av bukspottskörtelknoppen. Största delen av bukspottskörteln utvecklas från den övre (dorsala) bukspottsknoppen. Några dagar senare uppstår den ventrala bukspottsknoppen intill gallgången. Den ventrala bukspottsknoppen bildar en krokformad processus unicinatus. Under vecka 6 närmar sig bukspottskörtelns båda delar varandra och fäster vid det övre tarmkäxet och vid varandra. I och med att duodenum vrider sig flyttas bukspottskörteln bakåt mot det retroperitoneala utrymmet. En del av bukspottskörtelns celler utvecklas till endokrina celler (Langerhans öar), som påverkar sockerämnesomsättningen. Under veckorna 10-15 påbörjas β-cellernas insulinproduktion och α-cellernas glukagonproduktion.

Bikspottskörtelns bindvävsstrukturer och blodkärl utvecklas ur det splankniska mesodermet.