Tändernas utveckling
 |
Tandens utveckling |
|
Tandknopp ( 8 veckan) |
|
Klockstadiet (12 veckor) |
Tändernas utveckling
Tändernas utveckling (dens)
Tänderna utvecklas i övre och nedre käkbågarna, som utvecklats ut den I gälbågen. Tandens morfogenes är ett typexempel på växelverkan mellan epitelvävnad och mesenkymalvävnad. Det ektodermala epitelet i munhålan inducerar utveckligen av emaljen. Tandbenet (dentinet) utvecklas ur mesenkymal vävnad, som härstammar från neurallisten. Mjölktändernas utveckling startar under den 6. veckan. De permanenta kindtänderna utvecklas under den 3.-4. månaden.
Huvudpunkterna i tändernas utveckling; emaljorganets bildning
Tandlist (vecka 6)
De första tecknen på tänder syns i mungropen (stomodeum) i form av två epiteliala förtjockningar, tandlister (eng. dental lamina) på käkbågarna. Epitelet producerar tillväxtfaktor FGF-8, vilket inducerar bildningen av Pax-9 i mesenkymet.
Tandknopp (vecka 7)
Under induktion av mesenkymet uppkommer med jämna mellanrum i vardera tandlisten 10 epiteliala utknoppningar, tandknoppar, (eng. tooth bud). Runt varje tandknopp förtätas mesenkymcellerna. Från dessa tandknoppar bildas mjölktänderna.
Mösstadiet (vecka 8)
Epitelet växer längs med kanterna och en mössliknande struktur (eng. cap) uppkommer. Den mesenkymala vävnaden, som ligger i mitten, bildar tandpapillen (eng. dental papilla). Mesenkymcellerna inducerar bildningen av emaljorganet, som utgör ett viktigt morfogenetiskt signalcentrum. Emaljorganet bibehåller förbindelsen med munnens slemhinna. Anlagen för de permanenta tänderna bildas (avknoppas) från denna förbindelse.
Klockstadiet (vecka 10)
Klockstadiet (eng. bell stage) karaktäriseras av att emaljorganet liknar en kyrkklocka. Tandlisten förkrymper, vilket leder till att emaljorganet förlorar förbindelsen med munnens slemhinna. Emaljorganet består av ett inre och ett yttre emaljepitel. Mellan dessa epitelskikt finns ett nätverk av stjärnformade celler (eng. stellate cells; stellate reticulum). Mellan de stjärnformade cellernas utskott finns vätska. I de cylindriska ameloblaster, som ligger intill tandpapillen och som avskiljs av en basalmembran, startar emaljproduktionen. Tändernas och kronans form varierar mycket. Formen bestäms av mesenkymcellerna, som påverkar emaljorganet så att olika emaljtäckta knölar uppstår. Tandpapillens mesenkymceller, som gränsar mot emaljorganet, differentieras till odontoblaster, som producerar predentin.
