not available fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
Framsida / Kärnan / Kromosomerna
klass 1

Kromosomerna

Vid kromosomstudier använder man ofta en s.k. colchicinbehandling (colcemid) för att öka antalet metafaser. Colchicin förstör nämligen kärnspolens mikrotubuli, vilket leder till att de delande cellerna stannar upp i metafasstadiet. Colchicin gör också att kromosomerna kondenseras extra starkt. I en Colchicin-metafas liknar kromosomerna därför ofta bokstaven X.

Utan colchicinbehandling hålls systerkromatiderna tätt intill varandra med hjälp av speciella  kohessionsproteiner. I början av anafasen sönderdelas dessa proteiner och kromosomerna kan dras ifrån varandra.

Kromosomerna består av två systerkromatider och en centromer (primary constriction).  Kromatiderna är fästa vid varandra vid centromeren. Under celldelningen fäster mikrotubuli vid centromeren.

Kromosomerna indelas i olika typer beroende på centromerens placering. Bilden här under visar människans kromosomerna. Kromosomerna har olika nummer.
Kromosomtyper:
1. metacentrisk: centromeren i mitten
2. submetacentrisk: kromosomens armar är tydligt olika långa
3. akrocentrisk: centromeren ligger i ena ändan av kromosomen. Här finns ofta en s.k. sekundär avsnörning
Översätt bild: Systerkromatider; Mikrotubuli; Primär avsnörning; centromer; Akrocentrisk; Submetacentrisk; Metacentrisk 

En s.k. sekundär avsnörning syns som ett ofärgat parti på kromosomen. Här finns ofta generna för rRNA (nukleol organizing center). Sekundära avsnörningar kan finns var som helst på kromosomen men ofta ligger de i ena ändan och avskiljer ett litet segment s.k. satellit från resten av kromosomen. Hos människan finns sådana på kromosom 13, 14, 15, 21, 22.