fi se
not available 2 not available
www.solunetti.fi
klass 2

1850-1900

Rudolf Virchow (1821-1902) modifierade cellteorin år 1858. Då  framkastade han hypotesen om att allt levande består av celler. Han var främst cellpatolog och han framförde tanken att sjukdomar uppstår till följd av fel i celler-nas funtioner. Detta kullkastade slutgiltigt den allmänna uppfattningen att sjukdomar beror på obalans i kroppsvätskorna. Virchow studerade framför allt inflammationer men också cancer. Han var den första som beskrev leukemi. Vid sidan av medicinen var han intresserad av folkhälsoarbete, antropologi och arkeologi. För att förbättra den allmänna hygienen i Berlin byggdes på Virchows uppmaning ett heltäckande avloppssystem. Han var också politiskt engagerad och protesterade bl.a. mot Otto von Bismarks politik.

Justus von Liebig (1803-1873) gjorde en stor insats på den organiska kemins och landbrukskemins område. Han påvisade att tillförsel av mineraler och nitrater till jorden leder till att växterna växer bättre. Detta kom att ha en mycket stor betydelse för lantbruket och ledde till användning av gödsel. Han visade också att kroppstemperaturen upprätthålls genom att fett och kolhyd-rater förbränns. Tillsammans med Louis Pasteur presenterade han sina rön beträffande enzymatiska reaktioner. Han förnyade undervisningen i kemi, både den teoretiska och den praktiska sidan, i välorganiserade laboratorier. I Liebigs laboratorier utvecklades bl.a. användningan av anilinfärgämnen. Med denna typ av färger kan man bl.a. färga textilier. Detta ledde till att den kemiska industrin i Tyskland fick en stor internationell betydelse.

Louis Pasteurs (1822-1895) livsverk kretsar främst kring studiet av mikrober. Han var den första som beskrev jäsningsprocessen på ett vetenskapligt sätt.  Han undersökte kristallina substanser och kunde bl.a. visa att vinsyra före- kommer i två former, isomerer, som är spegelbilder av varandra. Han
visade att mikro-organismer ger upphov till förruttnelse och att ifall man dödar dessa organismer så förhindras förruttnelsen. År 1865 började han, på uppmaning av den franska regeringen, studera den s.k. "pébrine"-sjukdomen, som drabbar silkesfjärilens larver. Inom tre år kunde han visa hur man upptäcker sjukdomen och hur man förhindrar den. Pasteur framkastade att man skulle använda försvagade mikrobkulturer, som han kallade vacciner, för att förhindra spridningen av smittosamma sjukdomar. Senare experimenterade han med vaccinering med rabiesvirusstammar, som han isolerade från kaninryggmärg. Han lade grunden till den moderna mikrobiologin och immunologin.

Tysken Robert Koch (1843-1910) visade att bakterier under ogynnsamma förhållande kan bilda sporer, som när förhållandena blir bättre åter kan ge upphov till nya bakterier. Han fick Nobelpriset i medicin för sina upptäckter av tuberkulos.
 

 
 
Accessibility Feedback