fi se
not available 2 not available
www.solunetti.fi
klass 2

1800-1850

Ännu i början av 1800-talet härskade uppfattning om att liv uppehålls av s.k. vitala krafter (vitalism). Man trodde då att det var omöjligt att synte-tisera organiska föreningar utgående från oorganiska grundämnen.  Friedrich Wöhler (1800-1882) kunde år 1828 kullkasta denna uppfattning, då han syntetiserade urinämne utgående från ammoniumcyanat. Han var också den första som isolerade beryllium och aluminium. På 1820-talet studerade Wöhler i Stockholm hos Berzelius och de publiserade tillsammans den första teorin om kemisk katalys. De framkastade att jäsning är en katalytisk reaktion.


Robert Brown (1773-1858) var en skottsk botaniker, som år 1801 gjorde en expedition till Australien. Han hämtade tusentals, för den västerländska världen okända, växter med sig hem. Klassifiseringen av detta material tog över 5 år. År 1831 gav han namn åt cellens kärna. Då Charles Darwin (1809-1882) förberedde sin expedition till Amerika med HMS Beagle fick han undervisning i växtinsamlandets konst av Robert Brown. När Darwin kom hem behöll han emellertid själv sitt växtmaterial. Han ansåg att Brown hade tillräckligt att göra med sitt eget material. År 1827 visade Brown att mikroskopiska partiklar rör sig slump-mässigt då de blandas i en vätska. Detta kallas Browns rörelse.

Matthias Schleiden (1804-1881), som först verkat som advokat, visade år
1838 att växter byggs upp av celler. Han visade också att det är vatten-
molekylen och inte koldioxidmolekylen som sönderdelas vid fotosyntesen.
Han skrev i mitten av 1800-talet en grundlig lärobok i botanik.
Fotosyntesen hade beskrivits redan 1804 av Nicholas-Theodore de Saussure.

Theodore Schwann (1810-1882) visade år 1839 att också djurens kroppar består  av celler. Samma år beskrev Hugo von Mohl en normal celldelning, en mitos. Detta fullbordade cellteorin. Theodore Schwanns doktorsavhandling behandlade hönsäggets utveckling och speciellt hönsembryots andning. Dessutom var han intresserad av ämnesomsättningen och näringsämnenas spjälkning. År 1836 visade han att magens pepsin har förmåga att spjälka äggviteämnen i födan. Schwann var den första som beskrev nervtrådarnas myelinskida. Därav namnet Schwanns celler.

 

 
 
Accessibility Feedback