not available fi se
1 2 not available
www.solunetti.fi
Framsida / Historia
klass 1

Historik

Andreas Vesalius (1514-1564) anses vara den moderna anatomins grundare. Han arrangerade de fösta offentliga dissektionerna i den anatomiska teatern i Padua. År 1543 publicerade han "De Humani Corporis Fabrica", som beskriver människans anatomi. Före Vesalius hade man studerat människokroppen på många olika, men rätt osystematiska sätt.

 

Termen cell användes för första gången år 1665 då Robert Hooke (1635-1703) presenterade sina observationer över korkträdets uppbyggnad (se bilden nedan). Våra insikter i cellbiologi har alltså accumulerats under en ganska kort tid dvs ca 350 år.

Parallellt med att mikroskopen utvecklades förbättrades vår uppfattning om cellerna. Cellbiologins utveckling var ganska långsam i början. Kännedom om cellens funktioner och uppbyggnad ökade först under 1800-talet. Cellernas biokemiska reaktioner kartlades och deras organeller beskrevs. Detta ledde till att en cellteori formulerades.  

Under 1900-talet har cellbiologin utvecklats med en svindlande fart. Molekylärbiologin, som bygger på kännedomen om DNA molekylens byggnad och funtioner, har haft  en stor betydelse. Nya cellbiologiska metoder har lett till att nya områden inom cellbiologin har utvecklats. I dag kan man följa med cellernas och deras proteiners funktioner i realtid med hjälp av flourescerande fusionsproteiner. 

Under 1900-talet har cellbiologin utvecklats med svindlande fart. Molekylärbiologin, som bygger på kännedom om DNA molekylens byggnad och funtioner, har haft  en stor betydelse. Nya cellbiologiska metoder har lett till att nya områden inom cellbiologin har utvecklats. I dag kan man följa med cellernas och deras proteiners funktioner i realtid med hjälp av flourescerande fusionsproteiner. 

På dessa sidor beskrivs de viktigaste cell- och molekylärbiologiska upptäckterna sedan 1600-talet.