not available fi se
not available 2 not available
www.solunetti.fi
Framsida / Historia / 1700-talet
klass 2

1700-talet

Marie Francis Xavier Bichat (1771-1802) dog ung men han anses i alla fall vara mycket viktig för utvecklingen av den moderna histologin och patologin. Han var den första som införde begreppet vävnad och han insåg sambandet mellan många sjukdomar och förändringar i vävnaderna. Bichat gjorde alla sina observationer i samband med dissektioner. Han använde inte mikroskop.

Lazzaro Spallanzani (1729-1799) visade att det behövs både äggcell och  spermie för att en ny individ skall bildas. År 1780 publiserade han sina första resultat av konstbefruktning på hundar. På den tiden trodde man allmänt att levande organismer uppstår ur död materia. Fenomenet kallas generatio spontana. Spallanzani visade att mikroorganismer dör vid kokning. Han var bland de första som motsatte sig generatio spontana. Fransisco Redi hade visserligen redan 1668 visat att flugor inte uppstår ur ruttnande kött, ifall man hindrar dem att lägga ägg i köttet.

Giovanni Baptista Morgagni (1682-1771) var professor vid universitetet i Padua ända till sin död och är av central betydelse för utvecklingen av patologin. År 1761 publiserade han en sammanställning över ca 700 patienter. Han insåg att tuberkulos är en smittsam sjukdom, vilket ledde till att man började desinfisera de rum, som tuberkulospatienter dött i samt bränna deras kläder. Han var mycket intresserad av fysiologi och beskrev bland annat symtomen vid angina pectoris.

På 1700-talet var kemin en mycket outvecklad vetenskapsgren. Antoine Laurent Lavoisier (1743-1794) var den kemist, som upptäckte att grund-ämnen reagerar med varandra och bildar nya kemiska föreningar. År 1789 publiserade han verket "Traité élémentaire de chimi", som är den första moderna läroboken i kemi. Han visade att andning förbrukar syre och producerar koldioxid. Under den franska revolutionen fängslades han och år 1794 dömdes han till döden genom giljotinering. Han anklagades för att ha deltagit i böndernas revolt.
När han bad om nåd för att få slutföra sina vetenskapliga experiment svarade domaren "Republiken Frankrike behöver inga vetenskapsmän". 

I Indien och Kina kände man redan för ca 3000 år sedan till att man kan skydda sig för den dödliga smittkoppsinfektionen genom att vaccinera med kokoppor (vaccinia). Engelsmannen Edward Jenner (1749-1823) påvisade experimentellt att vaccinering med kokoppor skyddar mot smittkoppor.