not available fi se
not available 2 not available
www.solunetti.fi
Framsida / Historia / 1600-talet
klass 2

1600-talet

Galileo Galilei (1564-1642) och Anthony Leeuwenhoek (1632-1723) anses vanligen vara de första som konstruerade ljusmikroskop. Sannolikt var det emellertid Zacharias Jansen (1580-1632) (bild) eller möjligen hans far som byggde det första ljusmikroskopet 1595.

På 1600-talet trodde man allmänt att levern bildar blod utgående från maten, som man ätit. Man trodde vidare att organismen använder blodet som energikälla, dvs som en form av bränsle. År 1628 publicerade William Harvey (1578-1657) verket "De Motu Cordis et Sanguinis", i vilket han noggrant beskriver blodkretsloppet - både det lilla krestloppet från hjärtats högra kammare till lungorna och det stora kretsloppet från hjärtats vänstra kammare via aortan ut i kroppen.

Man känner till endast ett fåtal publikationer över mikroskopiska iakttagelser från 1600-talet. Detta trots att Galileo Galilei hade tillgång till mikroskop från och med år 1607.

Marcello Malphighi (1628-1694) utgav den första betydande publikationen i anatomi och cytologi. År 1660 beskrev han blodkrestloppet i organismen och bevisade därmed Harveys upptäckter. Malphighi beskrev kapillärnätet i grodornas lungor och de röda blodkropparna. Han anses vara utvecklingbiologins och histologins fader. Hans namn återfinns i de Malphigiska kropparna i njurarna.

Termen "cell" presenterades för första gången av engelsmannen Robert Hooke (1635-1703). Han undersökte korkträdet med mikroskop och fann en massa tomma hålrum, som han kallade "celler". Robert Hooke var i likhet med sin förman Robert Boyle intresserad av fysik och utvecklade Hookes lag. Tillsammans med Boyle studerade Hooke olika gaser. Hooke och Isaac Newton var ofta av olika åsikt.  

Mellan åren 1660-1690 byggde Anthony van Leeuwenhook (1632-1723) många egna mikroskop (ca 500 stycken). Han beskrev levande celler, bakterier, urdjur, spermier och röda blodkroppar. Leeuwenhoek hade ingen formell vetenskaplig skolning utan var närmast en skicklig konstruktör. Från och med år 1673 skrev han om sina upptäckter till Royal Society of London, som översatte dem till engelska och latin och publiserade dem i sin egen tidning.