Virus struktur
Symmetri
Virus skal (kapsid) består av flera proteinunderenheter, som bildar regelbundna symmetriska strukturer. På basen av denna symmetri indelas virus i helikala (spiralformade) och ikosahedrala ( eikosi gr. = tjugo + edra gr. stol) partiklar. Virus kapsid byggs upp genom en s.k. self-assembly metod, som styrs av växelverkan mellan hydrofoba och elektrostatiska krafter, som uppstår mellan proteiner, proteiner och nukleinsyran samt proteiner och lipider.
TMV (tobacco mosaic virus, tobaks mosaikvirus) är ett exempel på ett helikalt virus. De identiska och repetitiva proteinmolekylerna i skalet bildar en symmetrisk spiral (rotational symmetry), som omger virus genom. TMV-partiklarna är styva stavformade strukturer. Vissa långa helikala viruspartiklar kan vara mycket böjliga, vilket delvis skyddar deras kapsid från skador. Helikala virus förekommer bland bakteriofager (bl.a. M13), växtvirus (bl.a. TMV, tobravirus, closterovirus) och djurvirus (bl.a. influensa, påssjuke-, mässlings-, rabies- och vesicular stomatitisvirus).
Den alternativa viruskapsiden är så gott som rund och består av en ihålig ikosaheder, som byggs upp av proteinunderenheter och innehåller virus genom. Ikosahedra virus är bl.a. pikornavirus, insektvirus som hör till nodaviridae-gruppen samt växtvirus som hör till comovirusen. Den ikosahedrala viruskapsiden är en symmetrisk månghörning, som består av 20 ytplan. Ytplanen består antigen av identiska eller olika proteinunderenheter. De enklaste formerna har 60 proteinunderenheter (tre/sida). Ett exempel på detta är bakteriofagen ΦX174. En sådan kapsid är mycket stabil på grund av underenheternas ekvivalenta bindningar och av att dess struktur följer 2-3-5 spiralsymmetrin. Många ikosahedrala viruskapsider består av flere än 60 underenheter (”quasi-equivalence”), vilket leder till att partiklarnas symmetri beskrivs som "triangulation number" (T = 1, 3, 4, 7, 9, 12 osv.).
