 |
Bakterier |
Mycoplasma
Mycoplasma är de minsta (diameter ca 0,2 µm), och de enklaste prokayroter, med förmåga till självständing förökning. Man har känt till mycoplasma i över 100 år. De räknas till Fylum Bakteria Klass Mollicutes. Hit hör bl.a. Mycoplasma, Acholeplasma, Spiroplasma, Anaeroplasma och Ureaplasma. Det finns över 190 olika Mycoplasma-arter. De infekterar människor, djur, insekter och växter. Mycoplasma pneumoniae infekterar människans luftvägar och M. genitalium påträffas i människans urogenitalkanaler.
Mycoplasma avviker strukturellt från andra bakterier. De saknar cellvägg och omges av ett enkelt cellmembran. De kan vara runda eller päronformade samt också bilda förgreade spiralvridna trådar.
Mycoplasmats genom är mycket litet, 0,58 - 2,20 Mb. Escherichia colis genom är 4,64 Mb. Man antar att mycoplasma fylogentiskt utvecklats ur Gram-positiva bakterier, via genomförminskning. Genomet innehåller ca 500 gener.
På grund av sitt lilla genom lever mycoplasma ofta som parasiter. De är mycket värd- och vävnadsspecifika. Så fort en mycoplama kommit in i rätt värdorganism lever den vidare och förökas där under förvånandsvärt långa perioder. Mycoplasma undgår värdorganismens immunförsvar genom att imitera dess egna antigener.
