Mutationer
För att skapa en planerad mutation framställs vanligen en oligonukleotid, vars gensekvens har förändrats på önskat sätt. Såvida sekvenserna i det stora hela är komplementära binder denna något förändrade sekvens till den ursprungliga genen i dess enkelsträngade form och den kan användas som primer för DNA-polymeras. På detta sätt kan man producera ett DNA, som innehåller en gen med muterade nukleotider. Den förändrade genen kan klonas (kopplas till en vektor och föras in i en cell) och man kan studera mutationens betydelse för det kodade proteinet. Mutationen kan också ske i genens regulatorområde, vilket påverkar expressionen.
Bilden visar: Oligonukleotid (gul) med förändrade nukleotider (röda); Det ursprungliga DNAet (blått). På grund av att PCR producerar både förändrat och ursprungligt DNA måste de med hjälp av vektorer föras in i bakterier. Vektorerna skall isoleras och deras gener sekvenseras. Detta för att ta reda på om mutationen lyckats.
Primers består vanligen av ca 20 nukleotider. De är syntetiska oligonukleotider - korta enkelsträngade DNA-molekyler. Oligonukleotider kan också användas för andra ändamål, t.ex. när man mångfaldigar DNA med PRC-metoden. Märkta oligonukleotider behövs bl.a. vid hybridisering och vid sekvensering.
