not available fi se
1 2 not available
www.solunetti.fi
Framsida / Metabolism / Mitokondrien / Mitokondriens ursprung och förökning
klass 1

rRNA
   

Sivun otsikko

Man tror att mitokondrierna ursprungligen var självständiga bakterier, som har anpassat sig till ett liv inne i eukaryota celler i ett s.k. symbiotiskt förhållande (s.k. endosymbiotiska bakterier). Mitokondrierna har förenats med eukaryota celler för åtminstone 2 miljarder år sedan. Man antar att mitokondriens förfader ("urmitokondrien") var en α-proteobakterie (dvs. en bakterie som inte hade förmåga till fotosyntes). I dag är det möjligt att identifiera endast mindre än hälften av mitokondriernas proteiner i närbesläktade bakterier. En del av generna i "urmitokondrien" har förstörts under det endosymbiotiska livet andra har överflyttats till kärnan. En del av generna, som kodar för mitokondriens proteiner och som är placerade i kärnans DNA, är inte homologa med generna i den ursprungliga bakterien. Dessa gener har utvecklats under den endosymbiotiska samlevnaden.

Mitokondrierna har egna ribosomer som byggs upp av proteiner, som kodas i kärnan och av rRNA-molekyler, som kodas i mitokondrien. Mitokondriens rRNA-molekyler har en sedimentationskoeficient av 70 S liksom bakteriernas (i eukaryota celler är detta värde för rRNA 80 S). Sedimentationskoeficienten för ribosomerna i däggdjurens cytoplasma är endast 55 S. I dem har proteiner ersatt en del av ribosomens RNA-struktur och därför har indexet minskat till 55 S. Ribosomerna i däggdjurens mitokondrier är emellertid större än bakteriernas på grund av att de innehåller mycket proteiner. Dessa proteiner förekommer inte i bakterienas eller de eukaryota cellernas ribosomer utan endast i mitokondriernas ribosomer. Dessa proteiner har uppstått under den tid då mitokondrierna har levt som endsosymbionter i de eukaryota cellerna.