Slemsvampar
Slemsvampar är en mellanform mellan svampar och urdjur. Liksom svampar har också slemsvampar en livscykel och de producerar sporer. Liksom urdjur har slemsvampar förmåga att röra sig. Slemsvampar lever huvudsakligen på ytan av ruttnande växtdelar. De fagocyterar näring och andra mikro-organismer, främst bakterier.
Slemsvampar indelas i två artgrupper. Cellulära (Dictyostelium) och acellulära (mm. Physarum). Under den vegetativa fasen uppträder de acellulära slemsvamparna som stora och granna plasmodier, som kan röra sig som amöbor med hjälp av sina pseudopoder. Plasmodierna består av en protoplasmamassa, som när den torkar bildar ett s.k. sporangium. Inne i sporangiet utvecklas sporer, som frigörs och förblir dormanta i långa tider. Under lämpliga förhållanden gror sporerna och utvecklas till haploida zoosporer (swarms cells). När två haploida zoosporer sammansmälter uppstår en diploid plasmodium.
De cellulära slemsvamparna uppträder under sin vegetativa fas som enstaka amöbaliknande celler. Ifall näringen minskar samlas de enskilda cellerna ihop och bildar en pseudoplasmodium, som kan röra sig. När näringstillgången blir bättre stannar pseudoplasmodiet upp och en fruktkropp (friuting body) utvecklas. När fruktkroppen är färdig frigörs sporer som utvecklas till nya vegetativa celler. Slemsvamparna kan också förökas könligt. Detta sker med hjälp av makrocystor eller vilosporer.
