Mögelsvampar
Mögelsvamparna bildar en oenhetlig grupp, till vilken olika typer av svampar hör. De mest kända mögelsvamparna är Penicillium (penselmögelsvamp) och Aspergillus (gröna och blå mögelsvampar), som hör till ordningen Eurotiales. Också inom grupperna Ascomycota och Basidiomycota förekommer mögelsvampar.
Mögelsvamparna bildar ett mångcelligt mycelium. Mögelsvampar är aeroba dvs de kräver syre för sin tillväxt. Deras vattenbehov är mycket litet och de kan växa under mycket torra förhållanden. I naturen påträffas mögelsvampar så gott som överallt, just på grund av att de kräver så lite. På ytan av olika livsmedel såsom bröd, ost, torkad frukt, nötter, saft och sylt påträffas ofta mögel. Mögel som "bosätter sig" i byggnader ger ofta upphov till allergier.
Inom livsmedelsindustrin används mögel vid osttillverkning.
Inom läkemedelsindustrin produceras antibiotika med hjälp av mögelsvampar. I naturen är mögelsvamparna involverade i nedbrytningen av dött organiskt material.
Mögelsvampar förökar sig huvudsakligen könlöst med hjälp av s.k. konidier, som bildas i hyfernas ändor. Sporerna kan vara granngula, bruna, röda, blågröna eller svarta och de ger färg åt hela mögelsvampen. Mögelsvampar kan också förökas könligt.
Bildtext: Aspergillusmögel; Penicilliummögel; AGARSKÅL; bakterier; jäst.
