 |
Kolhydraterna |
Syntes av kolhydrater
Glukos nybildas vid en process som kallas glukoneogenes (nybildning av glukos). Med hjälp av glukoneogenesen hålls glukoskoncetrationen på rätt nivå i organismen. Detta är extra viktigt i däggdjur, vilkas hjärnor endast kan använda glukos som energikälla. Alla organismer följer samma reaktionsrutt vid glukoneogenesen. Hos däggdjur utgår man vanligen från pyruvat eller laktat och reaktionerna sker i levercellerna eller njurbarkens celler. I djurceller är utgångspunkten för glukoneogenes kolföreningar med minst tre kolatomer. Mikroorganismer har förmåga att syntetisera glukos utgående från enklare föreningar, t.ex. acetat, som är en två-kolatom-molekyl.
Polysackarider syntetiseras utgående från monosackarider och de används vanligen som lager. Exempel på detta är glykogen och stärkelse. Vissa polysackarider används också som stödstrukturer. Exempel på detta är växternas cellulosa.
I motsats till djurceller har växtcellerna förmåga att bilda komplicerade kolhydrater genom att utgå från koldixid (CO2). Just denna förmåga skiljer de autotrofa växterna från de heterotrofa djuren på ett avgörande sätt. Autotroferna kan utgående från koldioxid syntetisera inte enbart kolhydrater utan också lipider och proteiner. Heterotroferna behöver alltid komplicerade kolföreningar som utgångspunkt för sina synteser.
