klass 2
Grunderna för upplösningsförmågan
Upplösningsförmågan (r) beräknas på följande sätt:
- r = k(l/NA), där
l = ljusets våglängd
NA = numerisk apertur, som beskriver objektivets förmåga att samla ljus
k = konstant, som beskriver ljusets brytning eller diffraktion (=0.61)
Detta är formeln för numerisk apertur (NA)
- NA= n x sin (q/2), där
- n = brytningsindex för mediet (luft eller olja) mellan prov och objektiv
- q = objektivets öppningvinkel.
Upplösningsförmågan är bättre:
1. ju större brytningsindex för mediet mellan prov och objektiv är
2. ju större öppningsvinkeln för objektivet är
3. ju kortare ljusvågor är.
Bilden visar objektivets lins, provet, kondenssorn, ljuskälla
