Benign neoplasi
Benigna tumörer benämns efter typen av vävnad med tillägg av suffixet -om.
Sålunda kallas benigna mesenkymala tumörer:
bindvävstumör = fibrom
fettvävstumör = lipom
bentumör = osteom
brosktumör = kondrom
muskeltumör = myom
kärltumör = angiom osv
Maligna mesenkymala tumörer kallas sarkom. I analogi med motsvarande benigna tumörer talar man om fibrosarkom, liposarkom, osteosarkom, kondrosarkom, myosarkom och angiosarkom osv.
Benigna epiteliala tumörer benämns på samma sätt. Tumörer som utgår från körtlar kallas adenom. Ifall cystor kan iakttas i adenomet kallas det cystadenom. Epiteliala tumörer bildar ofta flikar. De kallas papillom. Ett adenom kan vara papillärt = papillärt adenom eller både papillärt och cystiskt = papillärt cystadenom.
Maligna epiteliala tumörer kallas carcinom eller cancer. Man talar om adenocarcinom och skivepitelcancer som förekommer i huden, munhålan, matstrupen och livmoderhalsen.
En del tumörer har namn efter det organ från vilket de utgått. Meningeom = godartad tumör utgången från meningerna (hjärnhinnorna), malignt meningeom = elakartad meningeom, hepatocellulärt carcinom (levercellcancer) = malign tumör utgången från levercellerna, cholangiocarcinom (gallgångscancer) = malign tumör utgången från gallgångarnas epitel, malignt mesoteliom = elakartad tumör i serosan, malignt lymfom = elakartad tumör i lymfvävnaden.
Vissa undantag till -om regeln finns. Seminom = malign tumör i testes. Ibland härstammar namnet för den godartade och den elakartade tumörer från olika ord. Såsom benign pigmentnevus (i dagligt tal födelsemärke) = mycket vanlig hudtumör, som utgår från melanocyter i epidermis´ basala cellskikt och malignt melanom = elakartad tumör, som kan utvecklas från en benign pigmentnevus.
Tumörer som innehåller komponenter från mer än ett groddblad kallas teratom. Det finns både godartade och elakartade teratom. En blandtumör är ofta godartad och innehåller epiteliala och mesenkymala vävnader t. ex. spottkörtelblandtumör.
