Gälbågarna
Celler från neurallisten vandrar till gälbågsanlagen i ansiktsregionen. Där utvecklas de till fibroblaster (bindvävsceller), kondrocyter (broskceller), osteocyter (benceller) och glatta muskelceller i blodkärlens väggar.
Människan har sex par gälbågar (1-VI). De är homologa med fiskarnas gälbågar. I däggdjur öppnar sig emellertid inte fickorna mellan gälbågarna.
På insidan (mot svalget) bekläs gälbågarna av ett endodermalt epitel.
På utsidan (mot huden)bekläs de av ett ektodermalt epitel.
Mellan dessa epitel ligger mesenkymal vävnad, som främst härstammar från neurallisten.
Det första (I) paret gälbågar syns på dag 22, det andra (II) och tredje (III) paret på dag 24 och det fjärde (IV) och femte (V) paret på dag 29. I samma ordning utvecklas hjärnnerverna, som regleras av HOX-generna och av rombomererna och somitomererna.
Mönstret är följande:
1. trigeminusnerven (nervus trigeminus; femte hjärnnerven = V) (gälbåge I)
2. ansiktsnerven (nervus facialis; sjunde hjännerven = VII) (gälbåge 2)
3. balans- och hörselnerven (nervus vestibularis; åttonde hjärnnerven = VIII) ( gälbåge 2)
4. glosssopharyngeus nerven (nervus glossopharyngeus; nionde hjärnnerven = IX) (gälbåge 3)
5. vagusnerven (nervus vagus; tionde hjärnnerven X) (gälbåge 4).
Gälbågsartärerna omformas kraftigt under embryonalutvecklingen.
1 = I gälbågen; från vilken övre och undre käken runt munnen (S) samt hammaren och städet i mellanörat bildas
2 = II gälbågen; anlag för mellanörats stigbygel och anlaget för tungbenets (os hyoideum) mindre horn och ligament
3 = III gälbåge; tungbenets (os hyoideum) större horn
4 = IV gälbåge; sköldbrosk (cartilago thyroidea)
5-6 = gälbågarna V/VI, som ger upphov till ringbrosket (cartilago cricoidea) i struphuvudet
