Människans utvecklingsbiologi
Människans utvecklingbiologi, Ihmisyksilön kehitysbiologia, developmental biology
Under den tidiga embryonalutvecklingen är cellerna totipotenta, dvs. var och en av dem kan bilda ett helt embryo. Under individutvecklingens gång avtar emellertid cellernas förmåga att redifferentiera. Från de totipotenta cellerna uppstår pluripotenta celler och från dem fullt differentierade celler, som inte kan förändras. I den vuxna individen finns emellertid s.k. stamceller, som har bevarat förmågan att differentiera till olika celltyper. Stamceller förekommer speciellt i benmärgen, men också i huden, tarmkanalen, fettvävnaden och i det centrala nervsystemet (CNS).
Ifall cellernas differentiering störs uppstår problem för organismen. Detta blir mycket tydligt i samband med utveckling av cancerceller. Deras differentieringsgrad har ofta miskat, vilket leder till att de frigör sig från mitosregleringen och börjar dela sig snabbt. Detta leder till tumörer.
Embryonala celler, som hamnat på fel plats, dör i de flesta fall. Ibland kan de emellertid överleva och då uppstår teratom. Med begreppet teratom förstår man en tumör, som innehåller en blandning av högt differentierade vävnader. Teratom förekommer framför allt i mediastrinum (utrymme som avgränsas av bindväv och som ligger mellan högra och vänstra lungan, hjärtat och de stora blodkärlen) och i närheten av svansbenet, korsbenet och munnen.
