blod
blod, veri, blood
Blodet är vårt viktigaste inre transportmedel. Blod transporterar gaser, närgingämnen, metaboliska slaggprodukter, celler och hormoner genom kroppen. Ett blodprov innehåller därför både de celler och molekyler, som utför själva transporten, och dessutom de molekyler som transporteras. Blodplasma är en vattenlösning, som innehåller oorganiska salter. Blodplasma står i ett konstant utbyte med den extracellulära vävnadsväskan.
Blodplasma innehåller tre huvudtyper av proteiner:
1. albuminer,
2. globuliner
3. fibrinogener.
Plasmaproteinerna åstadkommer ett kolloidosmotiskt tryck, som är av betydelse vid regleringen av utbytet mellan plasma och den extracellulära vävnadsvätskan.
Albuminerna utgör den största delen av plasmaproteinerna. De binder relativt lätt till olösliga metaboliter såsom fettsyror och fungerar som deras transportproteiner.
Globulinerna är en stor proteingrupp, som också omfattar immunsystemets antikroppar och de proteiner, som svarar för transporten av lipider och tungmetalljoner.
Fibrinogen är ett lösligt protein, som vid polymerisering bildar ett olösligt protein, fibrin, i samband med blodets koagulering.
Blodets molekylära komponenter syns varken i ljusmikroskop eller i elektronmikroskop.
Blodets celler indelas i tre grupper:
1. röda blodkroppar (erythrocyter)
2. vita blodkroppar (leukocyter)
3. blodplattor (trombocyter).
De bildas alla i den röda benmärgen. Processen kallas hemopoies.
