not available fi se
1 not available not available
www.solunetti.fi
Framsida / Ben
klass 1

Schematisk bild av ben
   
Tvärsnitt av ben
   
Längdsnitt av ben
   

Allmänt om ben, luu, bone

Benstommen utgör organismens stödstruktur (skelett). Skelettet bestämmer kroppens form. Benvävnaden är mycket hård och hållfast och har många olika uppgifter.
Ben skall:
1. stödja organismen,
2. skydda de inre organen,
3. möjliggöra rörelser,
4. fungera som lager för olika mineraler och deltaga i regleringen av kroppens  mineralämnes-omsättning
5. ben är säte för blodbildningen

Benvävnad är en form av högt specialiserad bind- eller stödjevävnad. Alla stödjevävnader består av öppna cellförband, dvs. cellkropparna ligger inte intill varandra utan skiljs åt av mellansubstans (intercellulärsubstans). Detta gäller också benvävnad.  

Den oorganiska delen i benets matrix är framförallt kalciumfosfat, varav största delen är i form av kristallint hydroxiapatit. Benstommen är vårt viktigaste kalcium-, fosfat- och magnesiumförråd. Största delen av benets organiska matrix utgörs av typ I kollagen.

Makroskopiskt kan ben indelas i två typer:
1.  tätt eller kompakt ben 
2.  spongiöst (svampliknande) filtben.
Kompakt ben har hög hållfasthet vid mekanisk belastning och förekommer därför i de långa benens skaft (rörbenens diafys) samt på ytan av andra ben. Spongiöst ben har lägre hållfasthet vid mekanisk belastning och förekommer i de långa benens ändor (rörbenens epifys) och inne i mindre ben. Under utvecklingen ersätts filtben av kompakt ben. Histologiskt kan man vidare särskilja mellan kompakt ben och fibrillärt ben, som förekommer närmast under fosterutveckligen och vid snabb bentillväxt. Både det kompakta och det spongiösa benet består av tunna lameller. I kompakt ben är kollagentrådarnas riktning strängt organiserad i benets längdriktning. I de långa rörbenens diafyser bildar de täta lamellerna ringformade osteoner I mitten av varje osteon finns Havers kanal med blodkärl och nerver. Det spongiösa benet liknar en tvättsvamp. Mellan benbalkarna i det spongiösa benet finns benmärg (bindväv, fettväv och blodbildande = hemopoetisk vävnad). 

Benvävnad uppstår på två olika sätt. En del av skallens ben och nyckelbenen bildas direkt ur bindväv genom bindvävspreformerad eller desmal förbening medan de övriga benen bildas genom broskpreformerad eller kondral förbening, via en broskmodell. Nyfödda individer har fortfarande mycket brosk i sitt skelett. Tillväxtskivorna i de långa benens ändor förbenas allra sist. När detta skett upphör längdtillväxten.

Benets yta bekläs av en benhinna, periosteum, som innehåller rikligt med nerver och blodkärl. Just under periosteum finns ett osteogent cellager med ytceller, som kan differentiera till osteoblaster med förmåga att bilda benvävnad och att vidareutvecklas till osteocyter. På så sätt växer benet i tjocklek.