 |
Muskelcell |
 |
Muskelcell |
|
Muskelcell (FESEM) |
|
Muskelcell, TEM-bild |
Muskelcell, lihassolu, muscle cell
I samband med skelettmuskelceller återkommer prefixet sarco- mycket ofta.
Skelettmuskelcellerna eller muskelfibrerna är långa (1000µm-30cm) cylindriska celler med många kärnor. Kärnorna ligger perifert, just under muskelcellens cellmembran, sarcolemma. Cellerna har ett mycket stort behov av energi och innehåller därför stora mängder mitokondrier.
De kontraherande delarna i musklerna kallas myofibriller. De byggs upp av enheter, som kallas sarcomerer. Sarcomererna är regelbundet ordnade så att den i ljusmikroskop synliga tvärstrimmigheten uppstår. Myofibrillerna består av aktin- och myosinfilament, som i samband med kontraktionen glider förbi varandra.
Muskelcellens glatta endoplasmatiska nät (SER) är högt specialiserat och kallas sarcoplasmatiskt retikel. Det sarcoplasmatiska retiklet omger myofibrillerna. Från muskelcellens cellmembran, sarcolemma, löper långa fingerlika tuber, som kallas T-rör inåt.
T-rören står i jonförbindelse med det sarcoplasmatiska retiklets slutcisterner. T-rören och slutcisternerna bildar s.k. triader, som snabbt för nervimpulsen in i muskelcellen. Aktionspotentialen sprids längs T-rören in i cellen och till de sarcoplasmatiska slutcisterna. Detta leder till att kalcium frigörs från det sarcoplasmatiska retiklet, vilket resulterar i att musklerna kontraherar.
