Vita blodkroppar, leukosyytit, leukocytes
De vita blodkropparna indelas i granulocyter och agranulocyter. Granulocyterna bildas i den röda benmärgen och har fått sitt namn på grund av att cytoplasmat innehåller färgbara korn eller granula. Beroende på kornens förmåga att binda olika färgämnen skiljer man på neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. Agranulocyterna saknar specifikt färgbara korn och de bildas huvudsakligen i lymfkörtlar, thumus och mjälte.
Neutrofila granulocyter (10-12 µm i diameter) innehåller små korn som färgas med neutrala färgämnen. Deras kärna är starkt loberad. Kornen är av tre slag:
1. azurofila (primära) korn
2. små specifika (sekundära) korn
3. tertiära korn.
De neutrofila granulocyterna rör sig aktivt i vävnaderna. De utgör normalt 60-70 % av det totala antalet vita blodkroppar.
Eosinofila granulocyter (11-14 µm i diameter) har i sitt cytoplasma stora (0,5 - 1,0 µm) eosinofila, tegelstensröda, kraftigt ljusbrytande korn. Deras kärna har ofta två lober. Eosinofilerna utgör 2-4 % av det totala antalet vita blodkroppar. De förekommer på ställen med kronisk infektion och inflamation. Vid allergiska tillstånd och parasitsjukdomar ökar deras antal. De fagocyterar antigen-antikropp komplex.
Basofila granulocyter (8 - 12 µm i diameter) utgör ca 0,5 % av blodets vita blodkroppar. Det gråaktiga cytoplasmat är fyllt med stora, oregelbunda, basofila, blåsvarta granula. Kornen är vattenlösliga och man ser därför i många preparat inga distinkta korn utan stora klumpar och vakuoler. De basofila granulocyterna innehåller heparansulfat, histamin och SRS-A (slow-reacting substance of anaphylaxis).
