Brässen, kateenkorva, thymus
Brässen hör till ryggradsdjurens lymfoida organ. Den ligger i brösthålan i främre delen av mediastinum, mellan hjärtat och bröstbenet. Brässen är störst och aktivast under barndomen. Efter puberteten minskar den i storlek och aktivitet.
Brässen består av två lober, som är förenade i medellinjen av bindväv. Loberna omges av en bindvävskapsel och från denna kapsel utgår septa (trabekler), som delar in loberna i mindre lober. Blodkärlen löper längs trabeklerna. Varje lob indelas i en yttre lymfocytrik bark (cortex) som omger den mindre celltäta märgen (medulla). I medullan förekommer runda strukturer, som kallas Hassals kroppar (Hassal's corpuscles). De är 20-100 µm i diameter och har en lökliknande struktur och härstammar från epiteliala celler. De producerar brässens hormoner tymosin och tymopoietin. Barken är tättpackad med T-lymfocyter. Epitelioretikelceller utgör stödstrukturen i brässen. Det finns sex klasser av epitelioretikelceller.
Brässen är viktig för den lymfoida vävnadens utveckling. Odifferentierade lymfocyter, som bildas i benmärgen, vandrar till brässen där de mognar till T-lymfocyter i barkskiktet. Mogna T-lymfocyter vandrar från barken ut till märgen och vidare längs blodkärlen ut till kroppens lymfknutor, mjälten och andra lymfoida organ.